Det är dags att avskaffa rätten till bostadsbidrag för studenter. Det finns ju redan ett studiemedelssystem som ska täcka våra kostnader? Ett studiestöd som skapar ytterligare behov av stödsystem är ett bristande studiestöd, tycker Jonatan Macznik, som undrar om han verkligen ska ha rätt att söka bostadsbidrag?
En student som söker fullt studiemedel har rätt till 9024kr. Alla som försöker leva på den summan vet att det inte är särskilt fett. Visst det är ingen svältekonomi om man bara har sin egen mun att mätta, men efter betald hyra och räkningar är det ändå inte många ören kvar att leva på. Men, får man ofta höra, det finns botemedel: ”det går att söka bostadsbidrag, du kan säkert dryga ut hushållskassan med en tusenlapp”.
Den som lyssnar kan också få höra politiker använda bostadsbidraget som argument för att kvarhålla den låga nivån på studiemedlet. Från försäkringskassans håll har till och med kampanjer riktade mot ungdomar förts för att uppmuntra fler att söka bostadsbidrag, något som hårt kritiserats från höger.
Utan att på något sätt skambelägga den som verkligen behöver bidrag, kan jag inte låta bli fundera. Jag, som redan ska ha mina utgifter täckta av studiemedelsystemet, ska jag kunna och behöva söka bidrag från annat håll? Ska jag verkligen ha möjlighet att gå till försäkringskassan för att täcka upp det CSN redan säger sig gett mig möjlighet att betala för?
Men det som är mest upprörande är inte att en del av studentekonomin kommer från försäkringskassan istället för CSN. Det är det djupt orättvisa att många som har ett behov aldrig ens kan komma i närheten av den där extra tusenlappen. För att få bidrag krävs att du ska kunna visa upp ett giltigt hyreskontrakt. Dagens system gynnar alltså den som åtnjuter allra mest trygghet. Den som sitter på ett förstahandskontrakt eller kan visa upp ett trovärdigt andrahandskontrakt och inte arbetar extra i större utsträckning kan lätt få en extra tusenlapp varje månad. Den som bor svart står lottlös.
Jag själv har haft turen att ha ett förstahandskontrakt i Lund. Det är få förunnat. När jag i sommar ska resa samt vara volontär och därför ej ska sommarjobba, innebär det i praktiken att det öppnar upp möjligheten för mig att få bostadsbidrag.
Systemet belönar alltså inte bara den som redan har en fot in på bostadsmarknaden, utan också den som helt eller delvis väljer att avstå från förvärvsarbete under sommarledigheten. Självklart är det så att det kan vara svårt att hitta sommarjobb, men att jag ersätts med bidrag för att jag aktivt avstår – är det verkligen rimligt?
Det är således hög tid att höja studiemedlets nivå och avskaffa rätten till bostadsbidrag för studenter utan barn.
Ett påstått heltäckande bidrags- och lånesystem ska inte skapa en annan bidragsmöjlighet, som bara vissa kan ta del av.
