Aktiebolag – egentligen 12 000 gånger intressantare än youtubefilmer med gulliga djur och harlemshakes. Så varför är det så svårt att skriva engagerande och nyanserat om det?
”Åh, när jag ser den där blir jag glad att jag inte längre läser juridik”.
När utomstående ser mig sitta och läsa ”Aktiebolagets grundproblem” är reaktionerna så gott som alltid desamma. En plötslig trötthet kommer över dem, följd av en lättnad när de inser att de sannolikt aldrig kommer att behöva sätta sig in i vad aktiebolagen har för grundproblem.
Bokens första intryck är kanske inte det sexigaste. Där vän av pedagogik hade önskat att boken börjat med att förklara vad ett aktiebolag är och vad de har för samhällsfunktion (läs: varför jag ska bry mig) börjar istället författarna såhär: ”Aktiebolaget är till följd av sin konstruktion förknippad med vissa karakteristiska motsättningar mellan olika intressentkategorier. Dessa konflikter kännetecknas inte sällan av att någon vill åsidosätta det i 3 kap. 3 § aktiebolagslagen (2005:551) förutsatta vinstsyftet och låta aktiebolaget bli ett instrument för att tillgodose egna preferenser.”
Visst, det är kanske inte så svårt att hänga med – ändå får jag redan här en aning om att detta är en bok som inte kommer att förklara saker i onödan, eller kanske ens när det hade behövts. Något som senare visar sig stämma.
Bokens trista yttre och inre brist på pedagogik till trots lyckas den ändå få mig att tycka att ämnet är fascinerande. Aktiebolag är trots allt någonting som man hör om titt som tätt men som man egentligen inte vet så mycket om. Vad är deras funktion, vad drivs de av, varför har VD:arna så höga löner och allt som oftast penis? Det är att gå för långt att påstå att denna bok ger dig svar på detta, men den ger dig i alla fall en nog så kittlande aning.
Det glädjer mig att boken ofta sätter in lagreglerna i ett större perspektiv och varken räds att problematisera eller föra en diskussion om varför systemet ser ut som det gör. I bokens avslutande kapitel, om inte tidigare, blir det dock uppenbart att författarna inte är ute efter att presentera olika teorier om vad ett aktiebolag borde pyssla med och låta mig avgöra vilket jag tycker verkar vettigast. I kapitlets inledning utlovas en problematisering och en kritik av det faktum att aktiebolag endast ska styras av vinstintresse. Två modeller ställs mot varandra – aktieägarmodellen vs radikala intressentmodellen (namnen ger en hint åt vart detta barkar).
Men sedan följer så gott som uteslutande argument för varför den radikala intressentmodellen är verklighetsfrånvänd och svårrealiserad, medan aktieägarmodellen är logisk och en förutsättning för demokrati.
Jag har ingenting emot att höra författarnas egna åsikter om det ämne de skriver om – tvärtom. Problemet är att de inte framställs som åsikter, utan som en objektiv beskrivning av verkligheten. Aktieägarmodellen kanske är överlägsen, min åsikt är dock att detta hade varit lättare att ta ställning till om kritiken av den inte hade förärats med noter som ”samtidigt är det tydligt hur dessa försök för författaren in i en form av idealism”.
Sammantaget är boken intressant och får plus för att författarna sätter in lagreglerna i ett större sammanhang samt kontinuerligt skriver ”han eller hon” istället för ”han”, någonting som sjukt nog fortfarande är ovanligt i juridisk litteratur. Minus får boken för att den saknar en ordförklaringslista för den icke ekonomiinvigda juristen och allt för lättvindigt avfärdar kritiken mot det nuvarande systemet.
