Är det högskolans uppgift att finansiera entreprenörsutbildningar? Henrik Jonsson ifrågasätter det politiska valet att sätta resurser till utbildning med säljbarhet som främsta mål.
Handelshögskolan i Stockholm har utlyst en tävling. Den går under namnet ”Årets affärskreatör” och här tävlar entreprenörer, de som den politiska eliten utsett till samhällets stöttepelare. Ni vet, de som på prydligt sätt kan slå in luft i ett paket och få någon att köpa det.
Varför hänger jag då upp mig på det? För att det är den ultimata manifestationen av samhällsutvecklingen och för att vi alla indirekt subventionerar denna utveckling via skattesedeln. I och med industrialismens påstådda fall gör politiker överallt vad de kan för att bygga hela ekonomier på serieproducerande slit-och-släng-prylar. Det är inte produkten i sig som anses vara viktig, utan själva idén. Det spelar ingen roll hur ytlig den är, bara den går att sälja. Det är det här, och endast det här, som är tänkt att skapa jobb.
Vad får vi då veta om de deltagare som ska bygga vår framtid? Var och en av dem inleder med en aforism. De följer alla samma mantra. Gå din egen väg! Tro på dig själv! Alla kan lyckas! Motsägelsefullt nog verkar de vilja gå samma väg. Tjäna pengar. Uppnå berömmelse. Endast skalet skiljer. Någon har sålt plastkortshållare, en annan vatten med aloe vera i, en tredje predikar 4 timmars arbetsvecka. Men enda sättet att berika sig på kreditkortshållare i plast är att ta rysliga överpriser. Enda sättet att jobba fyra timmar i veckan och få behålla jobbet är att kostnadsfritt lasta över övriga 36 timmar på någon eller några andra. Inget i approachen känns speciellt hållbart. Det är tjäna pengar här och nu som gäller, ingen större tanke verkar ligga bakom alls. Är det på Handelshögskolan de lärt sig detta? Är det vad man lär sig på entreprenörsutbildningarna landet runt? Och framförallt: är det *det enda* man lär sig? I så fall är jag oroad.
Det är inte fel att vilja tjäna pengar och att söka berömmelse – det vill de flesta människor. Brinner för sin sak gör ännu fler, det är vad som håller oss levande. Jag föraktar på intet sätt den som är duktig på att sälja. Ej heller den som tävlar i det eller låter andra tävla i det. Men är det någonting ett universitet bör stå bakom? Skulle inte det lika gärna kunna ske på exempelvis en yrkeshögskola? Jag må ha en något konservativ syn på högskolans uppgift, men jag hävdar att den ska lära dem som studerar där en vetenskaplig metodik och ett kritiskt förhållningssätt. Att enbart lära sig att sälja sig själv eller en produkt faller knappast inom dessa ramar. Är utbildningen bredare än vad jag föreställer mig får ni gärna motbevisa mig. Det vore en lättnad.
