De politiska studentförbunden har flera skilda lösningar för den ekonomiska situationen för studenter.
Bör det vara politiska studentkårsval och bör lägre standard vara en lösning på bostadsbristen? Frågorna duggade tätt under Lundagårds frukostsamtal i Athen. Men den fråga som skapade mest debatt bland de politiska studentförbunden var hur studenter bör finansiera sin studietid.
Där både Liberala studenter, Centerstudenter och Moderata studenter ser en möjlighet i studentmedarbetarsystemet, ser bland annat Lunds socialdemokratiska studentförbund, LSSK, flera invändningar.
– Heltidsstudier ska vara heltidsstudier och om en utbildning inte kräver 40 timmars arbetsbörda, så ska det i stället läggas resurser på att utbildningen ska byggas upp, sa Klara Strandberg från LSSK.
Men systemet med att studenter ska kunna arbeta extra till en något lägre ersättning inom yrken relaterade till deras utbildning har också andra fördelar, enligt Liberala studenter.
– Alla behöver inte plugga 40 timmar i veckan, även om arbetsbördan mycket väl kan ta upp till så mycket tid. Då är det viktigt att kunna erbjuda möjligheter att ta extrajobb, bland annat genom studentmedarbetarsystemet eller ett slopat fribelopp, sa Hanna Håkanson från Liberala studenter.
– Så klart så behövs det läggas resurser på att bygga upp kvaliteten på utbildningarna, men innan dess så är det bra att ge möjligheter till extrajobb vid sidan av, sa Moderata studenters representant Johanna Grönbäck.
Är studielön, en heltäckande ersättning för studierna, något eftersträvansvärt? Studielön är något som både Vänsterns studentförbund, VSF, förespråkar och LSSK ser som ett framtida mål.
– Det är en rimlig ersättning för att alla ska ha lika möjligheter att studera, sa Jesper Hillbom från VSF.
Men Kristdemokratiska studentförbundet ser flera invändningar mot att arbeta mot en sådan studiefinansiering.
– Det finns exempelvis inga incitament att avsluta sina studier med studielön, sa Jessica Presits.
– Men att arbeta mot studielön på lång sikt är ett mål där vi inte har bestämt hur den slutliga utformningen ska vara, det kan mycket väl vara aktuellt att den begränsas till sex år, det som CSN numera gäller för, svarade Klara Strandberg från LSSK.
Gröna studenter ser också att det finns andra möjligheter att premiera studierna.
– Vi ser det som eftersträvansvärt att införa treterminssystem för att studenter ska kunna snabbare avsluta utbildningen, sa Jannika Badin från Gröna studenter.
– Och som moderata studenter påpekar så behövs det mer arbetsmarknadskoppling även i utbildningen, men det går att uppnå genom andra lösningar inom utbildningen än exempelvis studentmedarbetare.
Nästa frukostdebatt hålls den 26 mars.
