Vi ska ”klara framväxten av nya jobb och för att säkra bra löner behövs en välutbildad arbetskraft.” Moderaternas grundmål med utbildning är inte mycket att hänga i granen, särskilt eftersom de egentligen bara vill införa betyg ett år tidigare. Den politiken är inte mer än röstmaximering, tycker Jonatan Macznik.
Utbildningspolitik har länge varit Folkpartiets och framför allt Jan Björklunds paradgren. I mätning efter mätning har partiet av väljare bedömts både ha högt förtroende såväl som förknippats starkast med skolfrågan. Visst har debatten gått hårt åt förslag om både katederundervisning, tidiga nationella prov och mobilförbud, ibland med rätta, men ändå har Folkpartiet med sina ministerposter kunnat genomföra den största skolreformen sedan folkskolans införande.
Därför är det intressant att moderaterna, som länge lämnat skolfrågan i folkpartiets händer, nu uttalat vill engagera sig och profilera sig på området. I en debattartikel på DN debatt den 14 februari tecknade moderaternas utbildningspolitiska talesperson Tomas Tobé och finansminister Anders Borg en bild av den nya moderata skolpolitiken. Kontentan kan sägas vara: betyg från årskurs tre, mer lärare, mer undervisningstimmar och mer lärlingsplatser.
Ur dessa fem krav kan alla utom en redan sägas genomföras i mer eller mindre utsträckning av sittande alliansregering på förslag från Folkpartiet. Den enda nya kontroversiella punkten, som också skapade viss debatt, är nya kravet på betyg från årskurs tre.
Jag vet inte och kan inte heller utläsa någon särskilt ideologiskt skäl bakom moderaternas krav på tidigare betyg, men är det just av röstmaximerande skäl som man intagit positionen som den mest betygsradikala i svensk politik tror jag att det är en grav underskattning av väljarna. Det är visserligen bra om moderaterna vill stödja folkpartistisk politik i övrigt, men att försöka trumfa den genom att bara addera ett år på betygen är inte att ta skolfrågan på allvar eller ens seriöst.
Den ideologiska bakgrunden till den liberala skolpolitiken är tanken om att skolan är den bästa samhälliga institutionen för att utjämna skiftande förutsättningar hemifrån. Det var den tanken som införde allmän folkskola i Sverige i slutet av 1800-talet och det är samma tankar som idag reagerar på en skola där runt en fjärdedel av eleverna inte klarar en godkänd utbildning.
Men om moderaterna menar att uppdraget för skolan bara är att skapa välutbildad arbetskraft kan jag förstå att man landar i tanken på ett år av tidigare betyg kan göra skillnad. Då kan ju knappast frågor om värdegrund, personlig utveckling och åsiktsbildning vara särskilt viktiga.
