När vi flög in över Peking var det dimma. När vi klev på bussen från flygplanet in till terminalen tog folk på sig sina munskydd. Rutinerat. Luftföroreningen i Peking är inte nådig, men idag skiner faktiskt solen och jag har fått lite vårkänsla.
Kanske beror det på gårdagens iskalla men äventyrliga klättring och vandring på den Kinesiska muren (som britterna översatt lite slarvigt till The Great Wall). Vi blev körda till turiststället Mutianyu där vi efter en stärkande kopp kaffe på Subway begav oss österut. efter drygt två kilometers vandring försvann de flesta turisterna och muren bevuxen med träd och gräs. Några av tegelstenarna var dessutom lösa, men det var riktigt häftiga vyer och de gamla vakttornen fick mig att tänka på när eldarna tändes mellan Gondor och Rohan i Sagan om Ringen. Att klättra ned från muren till uppsamlingsplatsen blev ett mindre äventyr, då vi inte riktigt hade utrustning för att klättra längs berget men på något sätt kom vi alla ned välbehållna och hela.
Li-Lian bor i ett hutongkvarter som heter Gulou, och vi inledde torsdagen med att äta dumplings på en restaurang i hutongen. Maten är otroligt mycket saltare här upp i norr och istället för soja häller de vinäger på ris och dumplings. Mainlanders i norr är ju inte riktigt kloka!
Efter lunchen åkte vi till ett gammalt industriområde som blivit konstgalleri. Där tittade vi på experimentell, nyskapande konst av kinesiska unga konstnärer födda efter Maos död. Väldigt intressant och sevärt faktiskt, även om jag och Li-Lian mest gick runt och pratade om vad som hänt sen sist vi sågs.
Peking är inte alls vad jag föreställt mig. Gatorna är stora, husen höga och breda och bilarna skrymmande. Bortsett från skyltarna skulle man kunna tro att man befinner sig i en större amerikansk stad. Samtidigt som det finns Wifi på kaféet jag sitter och skriver dessa rader vid, så bor grannen intill i ett skjul utan rinnande vatten och egen toalett. På något sätt känns det som att Peking hoppat över några av faserna som Västvärlden gick igenom under sin modernisering. Väldigt fascinerande.
Nåväl. Efter lunchen ska vi till Förbjudna staden där jag ska få turista lite och Li-Lian filma några sekvenser till ett av hennes nya projekt. Solen skiner som sagt och himlen är blå, så vi njuter av faktumet att våren kommit till Peking.
