Universitetets kårer får fortsätta att representera studenterna i Lund. Dessutom öppnar rektor för att ge dem mer pengar.
Under universitetsstyrelsens möte på onsdagen godkändes de kårstatusansökningar som Lundagård tidigare skrivit om. Detta innebär att de nio kårerna vid Lunds universitet får fortsatt förtroende för att representera studenterna. Samtidigt beslutades att ansvaret som tidigare fallit mellan stolarna för utbildningsbevakningen på universitetets särskilda verksamheter delas ut mellan kårerna.
– Det har tidigare varit oklart hur fördelningen ska vara, men nu kommer de kårer som är närmast kopplade till utbildningarna genom sin fakultet att få ansvaret för bevakningen, säger rektor Per Eriksson.
Men framtiden för utbildningsbevakningen avgörs inte bara av kårstatusen, utan också av vilket kårstöd universitet ger till dem. Genom att tillskjuta medel från den statliga utbildningspengen får kårerna denna termin 175 kronor per helårsstudent, totalt 2 565 000 kronor, i kårstöd.
Förslaget till det fortsatta stödet kommer att läggas fram till universitetsstyrelsemötet i juni. Trots att det ursprungliga beslutet från 2011 var att dra ner på stödet, lutar det mot att stödet stannar på aktuell nivå. Eventuellt kan det också utökas.
– Det viktiga i övergången efter kårobligatoriet var att se till att inte äventyra det aktiva studentlivet när resurserna minskade, säger Per Eriksson och fortsätter:
– Och i den bästa av världar skulle också stödet trappas ner för att inte kårerna skulle hamna i beroendeställning till universitetet. Men i samband med att vi sett en liten minskning av anslutningsgraden till Studentlund vill vi inte äventyra kvaliteten för studierna vid Lunds universitet. Så vi vill fortsatt stödja studentlivet.
Samtidigt diskuterar universitetet att införa ett stöd till nationerna (läs mer här). Frågan om stöden till kårer och nationer är just nu under utredning.
– I juni vet vi mer, säger Per Eriksson.
