Att kläder är viktigt har Tonie Lewenhaupt vetat länge, långt före modevetenskap var ett akademiskt ämne. I dag har hon skrivit närmare 20 böcker i ämnet och för det utnämnts till årets Rausingpristagare. I morgon föreläser hon på Lunds universitet.
Hon sitter i sitt arbetsrum i utkanten av Rydebäck. Utanför går en ensam fasan runt och ropar efter sällskap. Han gick från att ha två fruar till ingen alls.
– Men nu tycker han nog att någon av dem borde komma tillbaka, och det tycker jag också för det är ganska roligt när de sitter där tillsammans på staketet.
Tonie Lewenhaupt är flickan som sydde trendiga kläder till sina dockor och som växte upp för att bli moderedaktör. Hon fick jobb på Bonniers Månadstidning och åkte till visningarna i Paris som en av de yngsta reportrarna, något de äldre redaktörerna inte lät henne glömma. Men som ung tjej blev hon snabbt vän med de svenska modellerna. På den tiden fick man varken teckna eller fotografera under modevisningarna, och proceduren för att få plaggen på bild var krånglig.
– Men när jag följde med de här modelltjejerna till modefotograferna på kvällarna så hängde ju alla plagg bara där, så jag kom hem med ett väldigt bra material.
Men efter flera år i branschen hände något. Hon tröttnade på att hänga med i modesvängarna, på att skriva om olivgrönt ena dagen och någon annan färg veckan därefter.
– Jag bryr mig inte så mycket om det där. Det låter pretentiöst men jag tycker så.
Istället läste hon konstvetenskap i Lund och började skriva böcker om hur modet följer samhällsutvecklingen.
– Det är precis som med alla kulturyttringar, och mode är ju kultur. Fast det där har varit svårt för många att smälta.
Tonie Lewenhaupt berättar om hur samhället förr hade en tydligare klassuppdelning som kläderna kunde avslöja. Antingen man var tjänsteman på kontoret eller hemmafru på landet så syntes det på ens klädsel. Idag har vi har en större frihet att klä oss hur vi vill. En frihet som Tonie Lewenhaupt menar medför större krav på att man är individualistisk i sitt klädspråk, och hon imponeras av hur andra lyckas matcha otippade plagg.
– Tjocka kängor, illblå leggings, svart tyllkjol, glittertopp och en läderjacka ovanpå det. Det är fantastiskt. De kan bryta upp det där med etikett och visa att det går ändå.
Om vårens modeströmningar vill hon inte prata, det är för tråkigt. Däremot berättar hon om en större, mer omfattande trend.
– Det handlar inte om en modetrend utan om en samhällstrend att konsumera färre grejer men med bättre kvalité. Som det är nu är det ett väldigt stressat och pressat samhälle, och det är kanske inte alla som är beredda att köpa det.
Detta tror Tonie Lewenhaupt kommer ta sig uttryck i ett lugnare mode, med dovare färger, mjukare plagg och en lösare siluett. En direkt koppling ser hon till dagens höga arbetslöshet.
– Man vill inte visa upp sin kropp lika mycket, med tajta byxor som är låga och visar halva ändan. Ska man söka jobb kan man inte se ut så.
I morgon gästar Tonie Lewenhaupt Humanist- och Teologdagarna för att berätta om mode och klädernas språk. Men de som vill höra om de senaste trenderna kan lugnt ta sovmorgon.
– Jag har varit på flera föreningar och talat där folk vill höra om trender och om hur det är i modevärlden. Och så talar jag istället om samhälle, ekonomi och klass, de blir ju jätteirriterade.
Att bli utnämnd till årets Rausingpristagare är en välkommen bekräftelse på hennes arbete, och stipendiet på 20 000 kronor kommer att användas inför nästa bokprojekt. Då priset delas ut till framstående kulturpersonligheter kan det även ses som ett bevis på att mode faktiskt inte bara handlar om fåfänga och kommersialism utan är på väg in i finkulturen.
– Modevetenskap är ett riktigt ämne och finns ju både i Lund och i Stockholm nu, och det har jag kanske bidragit till med mina böcker och mina utställningar. Det känns jätteroligt.
– Och så hörde de även av sig från Kulturen i Lund och frågade om jag ville inviga en utställning av modefotografen Kalle Bengtsson Och då kände jag ”ja! vad kul, jag är på banan igen”.
Fakta
[checklist]
- Rausingpriset
- Priset delas ut vartannat år till en nordisk framstående kulturpersonlighet, och vartannat år till en forskare inom humaniora och teologi.
- Ett stipendium på 20 000 kronor utgår ur stiftelsen Elisabeth Rausings minnesfond till pristagaren.
- Pristagaren håller även i en föreläsning under Humanist- och Teologdagarna.
- Tidigare har priset gått till bl.a. regissören Lukas Moodysson och programledaren ”Grynet”.
[/checklist]
