Efter några dagars besök så är jag åter på bloggmarken. Dagarna går i en rasande takt och förra veckan kantades av ett fantastiskt väder som gav mig lika mycket sommar som förra årets svenska upplaga av sommaren gjorde.
Igår besökte jag och en kompis Parma i ett glatt försök att öka på parmakontot. Tydligen så är Parma även barillas och parmesanostens moder. Det sägs att grisarna äter parmesanost (eller åtminstone någon restprodukt från parmesanprocessen) och parmaskinkan får därav den goda och speciella smaken. Gott var det att äta lunch i denna lilla gourmetstad!
Parma som stad var vacker även om regnet gav sig till känna. Dock så var det mer söndag där än vad jag någonsin sett så folktomt och stängt kan också vara ord som sammanfattar resan. Väl värt ett besök åtminstone för maten och sen är det intressant att spana in byggnader som är uppbyggda efter bombningar under andra världskriget.
Den här arbetsveckan blir tämligen kort eftersom det är någon form av helgdag på torsdag. Så jag åker en sväng till Milano då och möter upp lite kompisar! Tills dess ska jag försöka plugga och ha en del möten för grupparbetet som framskrider så sakteliga. Varför hasta när man kan göra saker lite långsammare verkar vara mentaliteten här. Noga och genomarbetat blir det åtminstone!
