Att hantera nätets dissar är en trixig balansgång. För att hålla oss på rätt sida behövs även du.
Journalisten sitter inte längre på piedestal. Har ett ord felstavats eller faktakollen gått åt fanders så påpekas det på direkten. Kommentarsfältet skapar otroliga demokratiska möjligheter att belysa ett annat perspektiv. Det har verkligen märkts den senaste tiden. På lundagard. se har sångböcker, nationsvakter och sexskämt upprört och rört om hos många av våra läsare. Det är verkligen riktigt kul för det mesta att spana igenom vad som tycks och tänks. Men det har varit svårt att inte börja fundera över fältets inverkan. Lundagårds kommentarsfält är helt öppet för alla att ge sig in i, och vi är även generösa med vilka kommenterar vi låter stanna på sidan. Båda dessa ställningar kan ifrågasättas. Speciellt om vi spanar in delar av den forskning som gjorts på området.
I the New York Times kunde vi i mars läsa om forskarna som undersökt den så kallade ”the nasty effect.” Genom att låta två testgrupper läsa en och samma artikel med två olika sorters kommentarsfält — ett med civiliserat språk och ett med ett ohyfsat — fick de ”både överraskande och oroande” resultat. Testgruppernas åsikter om artikelinnehållet påverkades stort av kommentatorernas språkbruk. Testpersonerna i den ”civiliserade” gruppen behöll en balanserad bild av artikelämnet. Den ”ohyfsade” gruppen blev däremot mycket splittrad och polariserad. I vissa fall tappade testpersonerna uppfattningen av vad som stod i själva artikeln. Fältet i sig tog över sammanhanget och skapade sin egen bild av vad som sagts.
Visst, labbråttatest som dessa kan bestridas på flera sätt, men en viss påverkan verkar samtalstonen ha. Så vad blir dagens lärdom? Att alla kommentarsfält är ett slagfält som måste vinnas, med alla (smutsiga) medel möjliga? Nja kanske inte.
Forskarna trodde antingen på en utveckling mot en fortsatt mer stängd webb på grund av samtalsklimatets eskalerade karaktär. Men de trodde också på att kommentatorernas samtal mellan varandra i sig faktiskt kunde leda till en upprensning. Kort sagt – när kommentatorerna själva säger ”Sluta upp med skitsnacket” till varandra så kommer det också leda till en renässans av samtalet i sig.
Det är också denna filosofi som jag som webbredaktör försökt leva efter. På Lundagård tror vi på att det öppna klimatet leder till att fler åsikter får tillfälle att föras fram och bemötas när trösklarna är låga. Effekten blir också att de andra läsarna faktiskt ser vilka åsikter som florerar i studentlund. Men det finns en gräns. När personer hotas, hängs ut eller trakasserats ryker kommentaren. Sexism, främlingsfientlighet är inte acceptabelt. Då måste vi kliva in.
På Lundagård gäller egentligen en ganska enkel grundregel. Visa respekt för de personer som figurerar i artiklarna och för andra läsare. Jag hoppas att du håller med om fördelarna med detta. Att våga ta samhällsdebatten i eget namn är stort, att lyfta debatten i eget namn är ännu större. Samtalet om din studietid kan du alltid föra hos oss.
Så, ge dig in, kommentera. Vi ses i fältet!
