Lund upplevs ofta som delat – en studentstad och en vanlig kommun inom samma gränser. Kritiska röster menar att det råd som var menat att överbygga klyftan har blivit en tandlös
diskussionsklubb.
Studentrådet är sedan över tio år tillbaka den officiella länken mellan studentliv och kommunpolitik. Där sitter representanter för både kommunens olika nämnder och studenterna, via studentkårerna och kuratorskollegiet, men vad är det de sitter där och gör egentligen?
I de regler för studentrådet som antogs av kommunstyrelsen vid bildandet 2002 fastslås bland annat att rådet är ett viktigt sammarbetsorgan och att det därför ”är viktigt att rådet ges reella möjligheter att fullfölja sina uppgifter och att dess synpunkter beaktas.” Det funkar inte så bra, enligt många bedömare. Petter Forkstam, som företräder Miljöpartiet i Lund och som under studentåren själv satt i rådet menar att det är mycket snack och lite verkstad.
– I grunden är det problematiskt – vad är syftet med rådet? Att bara sitta av tid och informera om vad som händer är väl bra, men ibland vill man ta steget vidare och faktiskt göra någonting.
Vill inte vara en fikaklubb
Förutom de vanliga diskussionerna, när studentrepresentanter och kommun-politiker turas om att informera varandra om sina pågående projekt, drivs just nu frågan om en handlingsplan i rådet. Tanken är att arbetsuppgifter och mål ska konkretiseras, och att man ska slippa den stämpel som diskussions- och fikaklubb som man fått i många kretsar. Det är dock inte första gången man försöker.
– Det har lagts den här typen av förslag tidigare, jag vet inte hur många gånger. Senast var 2008 eller 2009 tror jag, men det har aldrig blivit så mycket av dem, berättar Anna-Lena Höglund, socialdemokratiskt kommunalråd och en av representanterna för utbildningsnämnden på rådet. Hon är dock försiktigt hoppfull.
– Det är studenternas eget förslag faktiskt, så den här gången kanske.
Studenttoppar väljs till råden
Enligt Petter Forkstam sätter dock majoriteten käppar i hjulet.
– Det majoriteten vill är att man har en dialog, men de är inte intresserade av något bindande. Varför gör vi inte en översikt av reglerna? De vill inte lyfta fram den frågan för den är tydligen känslig på något vis.
Det är dock inte det enda problemet, enligt Forkstam. Att studenternas representanter utses av de högt uppsatta inom studentvärlden kan vara ett kvalitétstecken, men kan också innebära att man hamnar långt i från de ”vanliga studenterna”.
– Det är en fara, vilket stöd har de egentligen där ute? Nu när jag tittade senast pratade de mest om sina egna områden.
Oklart om alla representeras
Susanna Hansson är den enda tjänstemannen på rådet, som annars består av representanter för studentlivet och politiker. Efter kommunvalet 2014 kan hon bli den enda person som sitter kvar. Hon håller med om att det kan finnas grupper eller personer som inte känner sig representerade.
– Vissa hänger ju på borgen dag och natt, och andra engagerar sig inte eller håller sig på LTH, och de senare har ju en längre väg att gå för att interagera med studentrådet natutligtvis.
Trots det är det inte hennes, eller kommunens uppgift att lägga sig vilka som sitter i rådet.
– Jag tycker att det är upp till studenterna själva att utse sina representanter.
Att studentrådet skulle vara tandlöst har hon dock viss förståelse för att man kan tycka.
– Det är vanlig kritik mot rådet, och jag förstår att den kan vara motiverad, men vi har de ramar vi har att jobba utifrån, man behöver inte sitta runt ett bord och klubba.
Studenterna kan påverka mer
Tidigare, berättar Hansson, arbetade man med att ge svar på remisser från kommunen. Nuförtiden händer det dock inte så ofta.
– Det har inte lagts fokus på det länge. Jag lägger ingen värdering i det. Jag ser nog mer att vi jobbar på andra sätt.
Hon anser dock inte att studenterna står utan möjlighet att påverka.
– Demokrati tar tid, och det kanske det ska göra. Det finns vägar in, men den vägen är inte lätt och det är min roll att visa den.
Om studentrådet nu inte är den rakaste vägen till de kommunpolitiska borden, kan det kommande valåret vara en möjlighet. Susanna Hansson tror att Lunds studenter har en outnyttjad potential att påverka. 30 000 röster borde
höras även över fikasorlet i studentrådet.
– Vi går in i ett valår, och det ger en möjlighet för studenterna att trycka på politikerna och få dem att lova saker. Det kan bli mycket annorlunda.
Rådets ordförande håller inte med
Christer Wallin, moderat kommunpolitiker och studentrådets ordförande, håller däremot inte med om någonting.
– Kommunstyrelsen är nöjd med det resultat vi har fått. Egentligen tycker jag att de som sitter i studentrådet ska vara stolta. Vi har lyckats fokusera och aktualisera.
Inte har han hindrat framtagandet av någon handlingsplan heller.
– Snarare har jag väl uppmuntrat det, men det är inte studentrådets sak att bestämma det.
I slutändan är det kommunstyrelsen som bestämmer allt, men trots att både han och styrelsen är nöjda tycker Wallin att missnöjet kan vara en anledning tillförändring.
– Vill man ändra något får man begära ett nytt uppdrag från kommunstyrelsen. Det kanske är dags för det nu.
