Universitetet har växt snabbt de senaste åren, men man har inte byggt i närheten så mycket lokaler som behövs. Skillnaden mellan fakulteterna är stor. Ledningen lovade för tre år sedan att man skulle satsa på fakulteterna med ett skriande behov, men än har inget skett.
Det handlar om en lucka i höst då fakulteterna kan få de välbehövda satsningarna. Finns det inget färdigt finansieringsförslag från ledningsrådet då kommer det att dröja ett år till innan satsningarna kommer.
Tim Ekberg, planeringschef på Lunds universitet, väntar bara på besked från ledningen för att kunna ta tag i finansieringen.
– Det måste göras något åt det här, studenter och anställda måste få veta när de får sina lokaler, säger Tim Ekberg.
Högt upp på behovslistan ligger Samhällsvetenskapliga fakulteten, det är alla rörande överens om. Redan i 2008 års lokalplan angavs fakulteten som den högst prioriterade fakulteten.
Platsbristen leder till en dålig studiesocial miljö enligt både Tim Ekberg, Samhällsvetarkåren och dekanen Ann-Katrin Bäcklund (läs mer här).
– Universitetet måste börja med att bygga studieplatser, därför är det viktigt att de får i gång byggprojekt så som studiecentrum i kvarteret Paradis, säger ordföranden för Lunds universitets studentkårer, Lus, Tora Törnquist.
Även Musikhögskolan i Malmö och Ekonomihögskolan har akut lokalbehov. Men det är kostsamt att bygga och alla fakulteter har inte samma ekonomiska förutsättningar. Det är rektorns ledningsråd bestående av rektorerna, dekanerna och förvaltningschefen som diskuterar en lösning just nu. Dessa diskussioner har ännu inte landat någonstans.
– Det handlar om att fördela om de statliga pengarna. Jag kan inte göra det på eget bevåg, det är ledningens beslut, säger planeringschefen Tim Ekberg.
Tidigare har man inom universitetet bland annat finansierat byggen genom en så kallad lokalförsörjningsreserv. Alla fakulteter betalade in en procentsats som sedan användes för riktade satsningar. Men den avskaffades 2010, innan Samhällsvetenskapliga fakulteten hade fått några större satsningar.
– Samhällsvetenskapliga fakulteten fick löften av ledningen att de skulle satsa på dem och att de skulle få sina lokalbehov tillgodosedda. Det var även andra fakulteter som uppfattade att de fick löften, säger Tim Ekberg.
Pengarna från lokalförsörjningsreserven har gått till andra projekt. Nu finns inga pengar kvar.
– Lokalförsörjningsreserven kan vara en lösning, en annan modell är att man väljer ut de som har störst behov och omfördelar resurserna till dem. Det handlar om solidaritet, säger Tim Ekberg.
Tora Törnquist håller med om att det inte nödvändigtvis måste vara en ny lokalförsörjningsreserv som är lösningen.
– Bara man kommer fram till hur man ska lösa det här. Det är en akut fråga.
[poll id=”60″]Fakta
[checklist]
Lokalförsörjningsreserven kom till i mitten av 1990-talet för att kunna hantera kommande ny- och ombyggnationer. Det avsattes årligen 40 miljoner kronor från fakultetsanslagen och även medel från ränteinkomster tillfördes lokalförsörjningsreserven.
- Reserven började successivt användas år 2000. Under åren 1998 till 2008 har 40 miljoner kronor av anslagen årligen gått till lokalrelaterade kostnader och för att täcka vissa höjda hyreskostnader. Kostnader som annars riskerar att leda till minskade undervisningstimmar och mindre pengar till forskning.
- Men eftersom medlen inte var utlovade för något specifikt ändamål sågs det därför från statligt håll ut som en tillgänglig ekonomisk reserv för universitetet. Det fanns därför risk att Lunds universitetskulle få indragna medel från staten.
- Det togs därför ett rektorsbeslut 2010 om att reserven skulle upplösas. Den innehöll då totalt 147 miljoner kronor varav 100 miljoner kronor avsattes till en fond för campusutveckling och 47 miljoner kronor avsattes till satsningar på forskningsinfrastruktur och strategiska forskningssatsningar.
- Det slogs bland annat fast i en konsekvensutredning från 2009 att en upplösning av lokalförsörjningsfonden kunde slå hårt mot enskilda områden och verksamheter grundat på vilka ekonomiska förutsättningar de hade. Utredarna förutspådde även ett förstärkt revirtänk gällande de gemensamma studieplatserna. Det fanns även en risk att det skulle bli svårt att rekrytera studenter, anställda och forskare då universitetet inte kunde erbjuda de främsta lärandemiljöerna.
[/checklist]
