Anställda saknar kontor och studenter sitter packade. På fakulteterna saknas det medel för att kunna bygga de lokaler som krävs.
– Vi hoppas att vi är klara med ett finansieringsförslag i höst, men det är inget vi kan garantera, säger Per Eriksson.
För att de stora lokalbehov som finns på universitetet ska kunna tillgodoses behövs pengar. Var dessa pengar ska komma ifrån och hur de ska fördelas är ännu inte bestämt. Det är rektor Per Eriksson och dekanerna i ledningsrådet som diskuterar en lösning just nu. Om de kommer fram till något ska detta presenteras för universitetsstyrelsen i höst. Att behovet är stort är han väl medveten om.
– Det har varit så nu att studenterna har suttit packade, säger Per Eriksson.
Ni lovade samhällsvetenskapliga fakulteten för tre år sedan att ni skulle satsa på dem, när infrias löftet?
– Jag kan inte svara på det. Vi måste först bestämma vem som ska betala och hur vi prioriterar. Men det är rätt att vi lovat dem en satsning, säger Per Eriksson.
Han säger sig sedan vara osäker på hur och när löftet gavs. Ledningsrådet ska titta hur de har prioriterat tidigare, vilka fakulteter som fått mest satsningar och vilka som har störst behov. Att Samhällsvetenskapliga fakulteten ligger högt uppe på behovslistan håller han med om. Något som prioriterats de senaste åren är bland annat Lunds tekniska högskolas matteannex.
Per Eriksson kan först inte säga när satsningarna på Samhällsvetenskapliga fakulteten kommer, inte heller varför de inte fått några satsningar än. Men han vänder sedan och säger att de kan räkna med att bli satsade på vid nästa budget i höst.
– Vi kommer att prioritera Samhällsvetenskapliga fakulteten.
Det stora lokalbehovet säger han beror på att universitetet vuxit snabbare än vad de räknat med, och att det tar lång tid att planera och bygga. Att de tagit in så pass mycket studenter trots platsbristen ser han inget problem med.
– De kan gå till andra gemensamma lokaler så som matteannexet, säger Per Eriksson.
Detta är något som prorektor Eva Wiberg inte håller med om:
– Det är väldigt viktigt att ha studieplatser nära lärare och bibliotek. Oavsett fakultet ska du ha samma möjlighet till studieplats, men nu är det så att vissa fakulteter har mer än andra.
En lösning som diskuteras är att universitetet gemensamt ska stå för 50 procent av hyreskostnaderna för att underlätta för fakulteterna.
För att få svar på frågan varför man inte satsat på Samhällsvetenskapliga fakulteten trots löften hänvisar Per Eriksson till vicerektor Sven Strömberg. Sven säger däremot att det inte är frågor han har någon kunskap om och hänvisar tillbaka till rektor Per Eriksson och byggnadschefen på LU-Byggnad, Åsa Bergenudd. Hon har inte gått att nå för en kommentar.
Fakta
[checklist]
Lokalförsörjningsreserven kom till i mitten av 1990-talet för att kunna hantera kommande ny- och ombyggnationer. Det avsattes årligen 40 miljoner kronor från fakultetsanslagen och även medel från ränteinkomster tillfördes lokalförsörjningsreserven.
- Reserven började successivt användas år 2000. Under åren 1998 till 2008 har 40 miljoner kronor av anslagen årligen gått till lokalrelaterade kostnader och för att täcka vissa höjda hyreskostnader. Kostnader som annars riskerar att leda till minskade undervisningstimmar och mindre pengar till forskning.
- Men eftersom medlen inte var utlovade för något specifikt ändamål sågs det därför från statligt håll ut som en tillgänglig ekonomisk reserv för universitetet. Det fanns därför risk att Lunds universitet skulle få indragna medel från staten.
- Det togs därför ett rektorsbeslut 2010 om att reserven skulle upplösas. Den innehöll då totalt 147 miljoner kronor varav 100 miljoner kronor avsattes till en fond för campusutveckling och 47 miljoner kronor avsattes till satsningar på forskningsinfrastruktur och strategiska forskningssatsningar.
- Det slogs bland annat fast i en konsekvensutredning från 2009 att en upplösning av lokalförsörjningsfonden kunde slå hårt mot enskilda områden och verksamheter grundat på vilka ekonomiska förutsättningar de hade. Utredarna förutspådde även ett förstärkt revirtänk gällande de gemensamma studieplatserna. Det fanns även en risk att det skulle bli svårt att rekrytera studenter, anställda och forskare då universitetet inte kunde erbjuda de främsta lärandemiljöerna.
[/checklist]
