Breddning, studentinflytande och inkludering – inte minst av studenter som inte talar svenska. Det var fokus i Lus ordförandes tal till rektorerna. Men hon bad också universitetet att ställa högre krav på studenterna.
I sitt traditionsenliga tal till rektor varnade Lunds universitets studentkårers ordförande Tora Törnquist för att stirra sig blind på rankinglistor och kortsiktiga mätbara resultat. I stället för att ta efter elitskolor som Oxford eller Harvard, bör Lunds universitet ta vara på värden som gör det unikt.
Hon framhöll ”den klassiskt svenska ’alla ska med’-mentaliteten” som något som skiljer Lunds universitet från världens andra toppuniversitet, och som kan höja utbildningens kvalitet genom att släppa in fler perspektiv i undervisningen.
– På Lunds universitet utbildar vi inte eliten. Här utbildar vi de som kunskapstörstar.
Som kårernas högsta företrädare hyllade Tora Törnquist även just studentinflytandet som något som utmärker Lunds universitet.
Men i ett engelskt parti av talet påpekade hon också att det finns en grupp studenter som har svårare att göra sin röst hörd, nämligen de som inte talar svenska – ett omdebatterat ämne under året som gick.
– Det är inte acceptabelt att vi bjuder in internationella studenter och säger att de kommer att bli en del av Lund när universitetet samtidigt envist fortsätter att vara mestadels svensktalande utan att erbjuda svenskkurser till utländska studenter, sa Tora Törnquist (reds övers).
Samtidigt bad hon själv om ursäkt för att endast den delen av talet hölls på engelska, och medgav att även studentorganisationerna har en bit kvar.
Tora Törnquist uppmanade även universitetet att ställa krav på studenterna – den enda del av talet som direkt berörde utbildningskvalitet.
– Inför min första föreläsning på Lunds universitet skulle vi ha läst ett par kapitel i en bok. Läraren frågade oss vilka studenter som hade läst sidorna. Runt halva klassen räckte blygt upp handen. Läraren gjorde, förmodligen i ett försök att vara vänlig, en 15 minuters presentation på vad som stått på sidorna vi skulle ha läst. Föreläsningen efter ställde läraren samma fråga. Två personer räckte upp handen, berättade hon, och tillade:
– Lunds universitets studenter är smarta nog att lägga tiden på något annat än att lära sig samma sak två gånger.
Talet till rektor är en tradition som sträcker sig långt tillbaka i tiden, men nytt för i år var att talet även riktades till prorektor Eva Wiberg. Följaktligen svarade både hon och rektor Per Eriksson, där de lyfte fram några satsningar som de själva var nöjda med. Per Eriksson talade bland annat om universitetets roll i byggandet av nya studentbostäder och menade att bostadsbristen kan vara ett av problemen bakom den sociala snedrekryteringen. Eva Wiberg lovade att arbeta för att lösa frågan om att studenters möjlighet att spela in föreläsningar, och att universitetet ska satsa på öppna internetbaserade kurser, så kallade MOOC:s.
I språkfrågan blev det dock inga klara besked:
– Jag tror att man får vara pragmatisk, sa Eva Wiberg.
