Tusentals plus i betyg. Lovord och superlativ. Publiksuccé. Extrakonserter. Bruce Springsteen rider i helgen in på Friends Arena i Stockholm med en mediestorm och fyra årtionden av musikhistoria i ryggen. Jimmie Larsson förklarar varför det fortfarande är värt att lyssna på vad han har att säga, även för lundensare på studiemedel.
Det finns ingen artist, ingen konstnär över huvud taget, som med så regelbunden träffsäkerhet fångat ungdomens hunger i sina verk. Debuten Greetings From Asbury Park, N.J. och uppföljaren The Wild, The Innocent & The E Street Shuffle är en serie blixtrande, lättsmälta visioner och små epos som behandlar livet på strandpromenaderna längs New Jersey-kusten. Låtarna är fyllda med kufar, småfifflare, änglar som dansar på uteserveringar och helgon på motorcyklar. Unga, naiva, kärlekskranka hjältar som alla vill lämna mörkret bakom sig, om så bara för en dans.
Nu när Bruce Springsteen kommer till Sverige är det dags att förhålla sig till honom igen. Det gäller dig med, skåning. Huvudstadens fräschaste prestigebygge får besök av den ende svenskvänlige rocklegenden och hur många biljetter du än har till The Knife i Köpenhamn så kommer du inte undan det här. Dina polare, din pappa och tusen extatiska nöjesjournalister kommer pumpa ut budskapet om en frälsares återkomst. Det är långt till Stockholm, det är alltid nära till Springsteen. Kraften i hans musik bleknar dock när hysterin når kräkreflexen och det är förbannat synd. Förutom scenen i Girls där Hannah studsar i neon till Icona Pop finns det ingenting som ringar in oss – du och jag – och vår pågående jakt på rus.
Springsteen sjunger om ett oöverskådligt kaos, ett garnnystan av storslagna drömmar som alla inte kan slå in samtidigt. Sandy, Wild Billy, Puerto Rican Janey, Jimmy The Saint, vargarna utklädda till älvor och alla andra som figurerar i de här låtarna från 1973 är fast i samma östkusthålor som författaren själv var en gång i tiden. Lyfter du blicken ser du de här i Lund också. De är inga spöken som grånade rockjournalister träffar vartannat år, utan de lever sina liv mitt i ungdomens innersta. Här och nu.
Det är 40 år sedan de här två skivorna kom men de är fortfarande vitala, fortfarande pulserande av ett hoppfullt hjärtflimmer. De är lika mycket 2013 som 1973 och Puerto Rican Janey är lika mycket din ömma, älskvärda vän som en karaktär i en klassisk rocklåt.
Så låt inte överexponeringen avskräcka dig. På andra sidan plusregnet och smygbilderna från hotellet finns så mycket briljant rockmusik som säger så mycket om hur det är att vara 20-nånting. Oavsett var du råkar vara det.
Helgtipsen
Fredag
Frukost med Svenska Dagbladet
Inför Springsteens ankomst har Andres Lokko en längre text i fredagens Svenska Dagbladet om ”Bossen”. Den ska slukas. Lokko är förvisso på väg att bli gubbe men hans penna är fortfarande den skarpaste i landet och finns det någon som kan guida en igenom populärkulturens snår är det han.
Lördag
Middag på Inferno
Bakom Universitetshuset huserar numera Inferno, en hemtrevlig liten restaurang med en välsorterad bar rymd i en gammal orgelläktare. Tänk att Lund till sist fick ett uteställe som kan konkurrera med Ariman i klassen prisvärt och värdigt.
Söndag
Kvällsmat med Babel (SVT2, 22.10)
Förra veckan var det Lars Lerin, nu på söndag gästar Martin ”Rocky” Kellerman mysintellektuella Babel. Serietecknaren är alltid värd att lyssna till.
