Dagarna sen balkongturistandet har varit tämligen enformiga. Det har varit en studierutin utan dess like och de dagliga upptågen i läsesalen blir dagens nöjeskvot.Egentligen kan jag inte rapportera om så mycket väsentligheter i det italienska bytislivet. Jag kan mest konstatera att när man pluggar så intensivt och har samma rutiner varenda dag så blir biblioteket som ens andra hem. Det vill säga ganska trivsamt. Det är nästan så att man kan längta hit (ja, för en gång skull är det alltså en direktrapport ni får- Sala borsa är med på dirkektlinjen). Man känner sig hemma när man ser bekanta ansikten dyka upp i läsesalen. Och det är inte bara studenter som söker sig hit utan även ett härligt axplock av spännande och lite udda människor såsom mannen som ständigt bär hjälm, kvinnan som bär två ytterjackor och fyra glasögon samtidigt, mannen som gör något arbete med tidningsartiklar och förstoringsglas, kvinnan som verkar tro att hon är lärare och går runt och glatt uppmuntrar och övervakar församlingen i läsesalen. Ja, ni förstår jag kan fortsätta i det oändliga. Men det blir också lite av vardagsnöjet i ett annat ganska enformig tentalivspluggande.
Härom kvällen var jag på bio och lyckades se ”The Great Gatsby”. Vi hade hittat en bio som ovanligt nog visade filmen med originalspråk och italiensk textning. En fröjd för själen i detta dubbade land. Mycket mer lustigheter har inte skett, mer än att jag firade Anna, min roomies födelsedag i måndags med lite tårtätning. Jag är vanligtvis ingen tårtfantast, kanske på grund av den så ofta rika mängden grädde, men Anna hade gjort en mycket trevlig variant med mascarpone och sötad mjölk som fyllde gräddens vanliga plats och funktion. En variant jag helt klart ska efterapa vid nästa tårtbak. När det nu kan tänkas bli.
Så, fram till tisdag kommer jag befinna mig i ett vakuum av international law och investment law. Betydligt mer upplyftande än man kan tro efter att polletterna faller på plats. Jag är dock fortfarande ganska nervös inför självaste tentan eftersom den är muntlig och det verkar på det hela taget läskigt att behöva prata juridisk engelska utan tid till eftertanke. Men, jag lovar att berätta hur den upplevelsen var efter att jag kommit ur processen. Fram tills dess så fortsätter jag att underhålla mig med läsesalens spektakel.
Och avslutningsvis vill jag gratulera Carl-Johan till posten som webb-redaktör för Lundagård under nästa tvåårsperiod! Fantastiskt kul är det att få bloggbattla med en framtida redaktör! Hurrahurra!
