Det finns krav på att ett genusperspektiv ska finnas inom juristutbildningen – ändå saknas det inom flera områden. När kurslitteraturen låg under luppen för två år sedan visade det sig att kvinnor främst framställdes som offer och passiva fruar. Nu går juristerna vidare och genusgranskar hela utbildningen.
På andra sidan förstoringsglaset står nio juriststudenter som förberett sig med en specialutformad kurs. Idén väcktes för ett år sedan i Juridiska fakultetens kommitté för jämställdhet och likabehandling och fick gehör från fakulteten. Kommittén hade lyssnat på studenter som tyckte att avsaknaden av genusperspektiv och kritiskt tänkande var en stor brist i utbildningen.
– Men det är svårt att säga att något är på ett visst sätt innan man har på fötterna, och det är svårt att veta vad man ska göra innan man identifierat luckorna, säger Martina Båtelson, som är en av studenterna.
De granskande studenterna gör djupintervjuer med kursansvariga, lärare och studenter för en genomgång av termin ett till sex.
– Vi ville veta vad som görs rent konkret. Hur lärarna jobbar och hur studenterna uppfattar det, säger Hanna Persson som också är med i granskningen.
Utredningen verkar bli både större och djupare än vad studenterna trott.
– Lärarna går in på djupet och uttrycker önskemål och berättar vad de tycker är svårt. De berättar vad de vill uppnå och vad de vill att fakulteten ska göra. Vi hade ett student- och lärarfokus från början men utredningen har lett våra blickar uppåt i fakulteten, säger Martina Båtelson.
Även om granskarna inte vill dra några slutsatser innan materialet är analyserat så ser de redan tydliga mönster.
– Tyngdpunkten i problemet är att det är helt beroende på hur engagerad eller intresserad föreläsaren själv är, säger Sanja Gojkovic som tillsammans med Martina Båtelson och Hanna Persson utgör projektledningen i utredningen.
Studenterna hoppas att rapporten, som enligt planerna kommer att presenteras i slutet av året, kan bli en påtryckning på Juridiska fakulteten.
– Det vi lär oss nu kommer speglas i hur vi sedan tillämpar lagen. Det finns en stor diskrepans mellan vad vi lär och hur det faktiskt ser ut, säger Sanja Gojkovic.
Studenter protesterade mot avsaknaden av genusperspektiv inom juristutbildningen redan 2004 (läs mer här) och fick medhåll från fakultetsstyrelsen. Genusinventeringen av litteraturen 2011 konstaterade att kvinnor främst förekom som passiva fruar eller offer. I sin rapport ”Likabehandling på pappret?” presenterades förslag på litteratur med genuspespektiv.
– Nu är det upp till den enskilde läraren att byta ut exempelvis litteraturen, finns det ingen litteratur med genusperspektiv kan de kritisera boken eller lägga till moment i undervisningen, säger ordföranden i Jämställdhet och likabehandlingskommittén, Per Norberg
Rapporten efter den nuvarande granskningen kommer sedan att presenteras för alla lärarlag och fakultetsstyrelsen. I slutändan är det upp till fakulteten att bestäma vad som ska göras åt de brister som granskningen upptäcker.
Fakta
[checklist]
Genom att införa ett genusperspektiv avses att utbildningen ska på ett analytiskt och praktiskt sätt genomgående tillämpa en förståelse för hur kön skapas och reproduceras socialt, och att dekonstruera de förgivettagna sanningarna om kön. Vid ett genusperspektiv skärskådas de maktförhållanden som är invävda i genusrelationerna. Man öppnar upp för att prata om förtryck och rangordning människor emellan på ett kritiskt sätt.
- Detta har hänt:
- Studenter protesterade 2004 mot juristutbildningens brist på genusperspektiv. De menade att juristutbildningen inte följde Högskoleförordningen som kräver att en juriststudent ska ha ”förvärvat kännedom om sådana samhälls- och familjeförhållanden som påverkar kvinnors och mäns livsbetingelser”. Studenterna ansåg att utbildningen var verklighetsfrånvänd och saknade kritiskt perspektiv. Fakultetsstyrelsen höll med om att genusperspektivet var otillräckligt och lärarna fick gå en utbildning i genusfrågor.
- När juristutbildningens litteratur genusinventerades 2011 konstaterades det i rapporten ”Likabehandling på pappret?” att det saknades genusperspektiv och att kvinnorna i litteraturen främst förekom som passiva fruar eller offer.
- Termin 1 – 6 på juristutbildningen genusgranskas. Rapporten väntas vara klart i slutet av 2013. Förhoppningarna är att den ska ge ett helhetsperspektiv som leder till att fakulteten sätter in åtgärder för att förbättra utbildningen.
[/checklist]
