Kårerna bestämmer själva hur faddrarna utbildas i frågor som rör likabehandling och värdegrund. Att bara tre av de stora kårnollningarna, TLTH, MF och Agora, satsar på professionell hjälp kan tyda på att få kårer känner till att sådant stöd finns inom universitetet.
Kajsa Widén är personalkonsult vid Lunds universitet och håller utbildningar om just värdegrundsarbete. Hennes projekt har varit inbjudet till nationer och arbetsplatser, men få nollningsgrupper har hört av sig – även om hon tror att det finns ett behov.
– Vi bjuder aldrig in oss själva, att vi behövs är något man som organisation själv ska känna. Men jag kan tänka mig att det finns ett behov, för det gör det både inom Lunds universitet och vid andra universitet som vi är inbjudna till, säger hon.
Hennes utbildningar är normkritiska och består av övningar och falldiskussioner som är tagna från riktiga situationer. Många av dem är direkt vardagliga. Målet är att deltagarna ska börja reflektera över situationer och reaktioner som de i många fall ser som helt naturliga.
– Att vi provocerar vissa deltagare tyck- er jag är bra. Många har förmodligen aldrig reflekterat över hur man ofta reagerar när man tillhör en grupp som är normen.
Önskar fortsatt förbättring
Kajsa Widén vill att studenter och kårer ska känna sig välkomna att få hjälp med sina organisationer, inte minst i samband med nollningar. Men hon är tveksam till om alla kårer känner till att utbildningar som hennes finns.
– Jag tror inte att vi är så kända, vi blir ju mest inbjudna till arbetsplatser. Men vi borde utbilda kårer också. I nollning finns det oerhört mycket som är tradition och som riktar sig till den student som passar in i ledet. Den studenten blir normen, säger hon och fortsätter:
– Det finns många väldigt bra exempel på goda saker som görs i förberedelserna, jag tror att mycket är inkluderande. Men man kan tala ännu mer om riskerna. Som studentorganisation ska man ständigt kunna se över vad som kan förbättras och förändras.
