Varför ser alla i Lund likadana ut? Det försökte fem akademikerbarn och en frisörson reda ut under onsdagens debattfrukost.
I soffan i Café Athen sitter ett gäng som ganska väl representerar den sneda rekryteringen till Lunds universitet. Alla utom en har föräldrar som har pluggat på universitet. Alla utom en är födda i Sverige. Reportaget i det senaste numret av Lundagård handlar om precis det här, att det är bara en viss sorts människor som kommer till Lund. Mohammed Taha som sitter i soffans mitt är ett undantag: Han kom till Sverige från Irak för elva år sedan där hans föräldrar hade utbildat sig till ingenjör och ekonom. Han pluggar till tågingenjör på Campus Helsingborg, bor på Rosengård i Malmö och jobbar för att fler med samma bakgrund som han själv ska plugga vidare. Enligt honom är det bara rätt sorts förebilder som kan öka mångfalden på universitetet.
– Vi måste jobba med levande bevis, inte med kataloger. Skicka ut folk som har varit i samma sits som ungdomarna på Rosengård, annars fattar de inte vad de ska göra i Lund, säger han.
Gör inte tillräckligt
Prorektor Eva Wiberg håller med Mohammed Taha, men poängterar att det finns faktorer som universitetet inte kan göra något åt.
– Det finns bara ett visst antal utbildningsplatser, och då är det de med bäst betyg som kommer in. Men så finns det saker vi kan påverka. Vi jobbar så mycket vi kan med frågan, men gör nog inte tillräckligt, säger hon.
Läskiga hus
Ett 40-tal studenter har pallrat sig upp för att lyssna och knipa en gratis fralla. Panelen pratar om självförtroende att ta studielån, skräckinjagande tegelhus och traditioner som stöter bort de som inte kommer från en familj där att gå på nation och dricka punsch kommit med modersmjölken.
– Lund är en tegelstad, som en klosterstad. Det ser ut som att någon ska komma fram och fråga ut dig om franska filosofer. Medelklassens barn tycker att det är underbart, men det kan vara avskräckande för andra, säger etnologen Jonas Frykman.
Karnevalen vill ha mångfald
Mohammed Taha vill jobba med förebilder i stället för med kataloger för att locka fler till Lunds universitet. På frågan vad karnevalen i nuläget gör för att öka på sin mångfald blir dock svaret just detta: ett dokument.
– Vi jobbar mycket med värderingar och med ett styrdokument om mångfald. Det gör vi eftersom det gynnar karnevalen. Men det är en stor utmaning i Lund att få till en mångfald, säger Jens Thomá, som är frisörson och aktiv i karnevalskommittén. Frukosten avslutas med ett förslag som får publiken att skratta.
– Valborg är ett bra tillfälle att dra folk utanför akademikerhem till Lund. Men universitetet är inte där, utan ser det som dräggen som kommer till staden. Vi borde se det som en enorm resurs i stället. Festande, glada, kanske berusade personer men en potentiell studiegrupp, säger Jonas Frykman.
