Förra veckans stora diskussionsämne på lundagard.se rörde Göteborgs nation. Till helgen skulle två nationer ha musikfestival. Det var Göteborgs nation och Sydskånska nationen. Vi ville göra inför-reportage. Träffa kuratorerna och festfixarna, fråga hur festivalen skulle vara, vad de satsat på och hur många biljetter som sålts.
Artikeln om Sydskånska publicerades. Artikeln om Göteborgs nation blev aldrig av, vilket många i kommentarsfältet uppmärksammade.
Vi ville skriva om Göteborgs nation, men vi kunde inte. Jag ska berätta varför.
I början av terminen bjuder vi in alla kårer och nationer över en enkel fika hos oss på redaktionen i tornet. Syftet är att få en bild av varandra, avdramatisera tidigare relationer mellan studentorganisationerna och tidningen och framförallt reda ut praktiska saker, som till exempel vem som är presskontakt, vem som har koll på vissa bevakningsområden eller om organisationen jobbar aktivt med pressmeddelanden.
Göteborgs nation var uppe i vårt torn förra fredagen och då var alla införstådda. Så här sköter vi intervjuer. Så här gör vi med citat. Vad har ni på gång? Ett informellt samtal om våra respektive verksamheter över en kopp kaffe.
Det här hände förra måndagen:
En av våra reportrar ringde till Göteborgs nation och ville göra en intervju och ta bilder. Hon blev ombedd att mejla frågorna i förväg, vilket hon gjorde. Nästa dag försökte hon ringa och boka in tid för intervju, men kom inte fram. Istället fick hon svar på mejl. Inget foto. Inga citat. Bara egenförfattad text av kuratorn.
Jag ringer upp kuratorn för att fråga vad som blivit fel. Kuratorn berättar att de infört en mediapolicy som säger att deras presstalesperson bara får kommunicera med media via mejl.
Vi gör inte intervjuer över mejl. Endast i undantagsfall går vi med på att låta en intervju göras via mejl. Det är till exempel om en person befinner sig utomlands utan telefonmöjlighet och det är väldigt brådskande för att nyheten måste komma ut på webben snabbt.
För Göteborgs nations del blev det därför ingen publicering inför musikfestivalen. Däremot skickade vi dit en recensent som skrev om festivalen. Att det blev så tycker jag som webbredaktör och vi på Lundagård är väldigt tråkigt och oroande inför framtida reportage och artiklar vi vill skriva.
Anledningarna till att vi inte gör mejlintervjuer är flera. Här nedan kommer några av dem.
Oberoende
Tidningens publicistiska idé är att vara oberoende. Vi ska erbjuda studenterna och läsarna oberoende journalistik. Därför kan vi inte låta makthavare eller stora organisationer bestämma hur redaktionen ska utföra sitt arbete. I så fall förlorar vi vårt förtroende och oberoende.
Följdfrågor
Journalisten Björn Häger blev en gång ombedd att skicka sina frågor på mejl i förväg inför en intervju. Mejlet han skickade såg ut ungefär så här:
”Hej NN!
Hur är läget?
Följdfråga.
Följdfråga på följdfrågan.
Utveckling av resonemanget kring svaret på följdfrågan.
Hur menar du nu?
Följdfråga.
Följdfråga på följdfrågan.
Utveckling på svaret av följdfrågan.”
Och så vidare. I en intervju över telefon eller ansikte mot ansikte kan reportern ställa följdfrågor, motfrågor och framförallt be intervjupersonen att utveckla sitt resonemang. Vid mejlkorrespondens är detta omöjligt, eller så blir det massor av mejlande – vilket inte är tidseffektivt för någon part.
Rätt person svarar
Anledningen till att reportern vill göra intervjun i över huvud taget är för att den är nyfiken på intervjupersonens åsikter, kunskaper eller uttalande. För oss är det viktigt att säkerställa att rätt person svarar på tidningens frågor.
Publiceringstakten har ökat
Med webbjournalistikens intåg sen 1990-talet har publiceringstakten ökat. Nyheterna måste komma ut snabbare och reportern behöver skriva fortare. Ibland kollar inte intervjupersonen sin inkorg på flera timmar, ibland dagar. Att sitta och vänta på mejl är därför hopplöst i vissa situationer.
Mindre byråkratiskt språk
Lundagård täcker universitetsvärlden och intervjuar ofta studenter, professorer och andra lärare. Akademiker har en tendens att vilja använda svåra och långa ord i text. Det passar utmärkt till avhandlingar eller uppsatser. Men i en tidning ska citat från en intervjuperson gärna vara i talspråk eftersom det blir lättare att läsa och ofta mer pedagogiskt för läsaren. Det blir ett mer levande samtal som ger mer läsarvärde än om intervjupersonen skriver svaren själv.
En fråga om rättvisa
Alla intervjupersoner ska behandlas lika. Det är ingen som ska favoriseras framför någon annan, samtidigt som ingen ska kunna smita undan sitt ansvarstagande. Därför tillåter vi endast intervjuer per telefon eller ansikte mot ansikte eftersom det ger intervjupersonerna samma förutsättningar för en bra intervju. Är en dessutom ytterst ansvarig för sin organisation eller presstalesperson för organisationen, så ska en vara tillgänglig för media och kunna sköta de externa kontakterna. Inga konstigheter med det.
Vi må leva på 2010-talet med internet och allt vad det innebär, men för det journalistiska säkerställandet är det fortfarande telefonen och personliga möten som gäller.
Är det något som du är osäker på inför en intervju med Lundagård, hör av er!
Och kom ihåg – du har alltid rätt till citatkoll.
/ Carl-Johan, webbredaktör
