Studenterna är stressade – men så måste det vara. Konstnärliga fakultetens dekan menar att det vore förödande om studenterna mår för bra under utbildningen.
Ledningen för de konstnärliga utbildningarna har inga planer på att jobba för att förebygga stress bland sina studenter.
– Det här handlar om spetsutbildningar som kräver att man håller sig på en jättehög nivå. Man måste vara bäst för att få ett jobb. Därför måste det vara en viss press under utbildningen, säger dekanen Solfrid Söderlind.
Hon menar att de fem åren på konstskola är till för att lära sig hantera stressen som sedan kommer i arbetslivet. Alternativet, att skolan skulle få vara en fredad zon, vore att göra studenterna en otjänst.
– Jag måste vara stenhård här. Vi kan kan inte låtsas att stressen inte finns och skapa en jättemjuk miljö. Det skulle ge en otroligt hård effekt efteråt. Då står du där med dina studieskulder, som du ska betala tillbaka.
Mammor och studenter samtidigt
Mer intressant är enligt Solfrid Söderling den stora skillnaden mellan hur män och kvinnor mår. Ett samhällsproblem, som skolan måste möta genom att ge stöd till studenterna. Solfrid Söderlind tror också att den lite äldre medelåldern bland studenterna på fakulteten bär med sig en del stress som särskilt fäster på kvinnorna.
– Det är en struktur i samhället som ser ut så. Fler av våra studenter har skaffat familj och kvinnorna bli mer stressade för de ska sköta mer hemma och dessutom vara lika bra eller bättre på sina studier, säger hon.
Stor konkurrens mellan studenterna
Karin Engquist har jobbat som läkare på Studenthälsan i femton år och har haft särskilt fokus på musikstudenter. Under den tiden har hon sett en tydlig förändring. Det började med kroppsliga smärtor efter många timmar böjd över ett instrument, men slutade i psykiska besvär orsakade av stress.
Problem med stress har under senare år varit den vanligaste anledningen för studenter att söka hjälp hos Karin Engquist. Vilket också gjort att hon nyligen valt att sluta, eftersom hon egentligen är allmänläkare och inte kurator.
– Den stora konkurrensen och behovet av konstant utveckling skapar mycket oro, sömnproblem och stressymptom. Det kan vara allt från kroppsliga besvär till ren ångest, nedstämdhet och depression, säger hon.
Hon är inte överraskad över att kvinnorna mår sämst – så ser det ut överallt, menar hon.
– Även på de teoretiska utbildningarna i Lund träffar jag i majoritet tjejer. Tjejerna har det tuffare, precis som i samhället i stort. Om det blir konkurrens eller förändringar på jobbet är det ofta kvinnorna som märker av det och tar det till sig på annat sätt än de flesta män.
Maktproblem på utbildningarna
Karin Engquist har sett vad skolan skulle kunna göra bättre. Hon upplever att det finns ett maktproblem på många utbildningar, ett mästare-elev-syndrom som måste försvinna för att studenterna ska känna sig trygga och stimulerade.
Dessutom skulle de konstnärliga utbildningarna vinna på att jobba bättre med uppföljning, menar hon.
– De saknar en återkoppling för att stärka studentens självbild så att man kan känna att man utvecklas. Det är väldigt många nya krav hela tiden, men det skulle vara till god hjälp för studenterna att konstruktivt få höra vad de har gjort bra.
