Idag är det vissa som förlorar på att utbilda sig jämfört med att gå direkt från gymnasiet till arbete. Detta borde få både arbetsgivare och universiteten att reagera. Det krävs förändring, menar Isak Engqvist, utbildningspolitisk krönikör på Lundagård.
Akademikerförbundet SACO har nu under hösten presenterat ett verktyg de kallar livslönen. Det är ett verktyg där man kan jämföra olika utbildningar och se vilken livslön olika yrken ger. Vid en snabb sökning kan man se att jag, ur perspektivet livslön, val rätt. De som studerar juridik är de som har att se fram emot de största livslönerna. Men hade jag valet att utbilda mig till bibliotekarie hade jag inte haft en lika bra utveckling på livslönen.
Ett intressant jämförelsemått är att man jämför livslönen för olika utbildningarna, med livslönen ifall man skulle börjat jobba direkt efter gymnasiet. Anmärkningsvärt här är att just bibliotekarier men också biologer och högstadie- och gymnasielärare, när det kommer till livslönen, förlorar på att utbilda sig till dessa yrken i stället för att börja jobba direkt efter gymnasiet.
Nu är livslön och pengar inte allt. Att utbilda sig handlar inte bara om att få mer lön i plånboken. Det handlar också om bildningsvärde och att fördjupa sig något man är intresserad av. Men allt kan inte bara drivas av idealism och intresse, någonstans sätter också plånboken en gräns.
Det var inte för allt för länge sedan som vi kunde läsa om hur allt färre studenter väljer lärarutbildningen och samtidigt rapporteras det om brist på lärare. Attraktiviteten för dessa yrken faller, intresset för studenterna att satsa på dessa utbildningar dalar och att livslönen sedan blir sämre ifall du väljer läraryrket än om du skulle jobba direkt efter gymnasiet är ytterligare en anledning till varför studenter inte är motiverade att välja dessa utbildningar.
Livslönen har betydelse i sammanhanget. Det visar på ett problem som finns i samhället. Lösningen är givetvis inte enkel. Att vända en trend där negativa bilder av yrket och utbildningen befästs genom undersökningar och nyhetsreportage kräver många åtgärder. Det handlar om utbildningens kvalité, men det handlar också om att arbetsgivarna måste fundera över hur man kan göra sina anställningar mer attraktiva. Lönen är där en pusselbit, men tro inte att det är det enda som kommer lösa attraktivitetsproblemen.
För Sveriges studenter är verktyg som livslön ett bra hjälpmedel när de ska söka till högskolan och välja utbildning.
För arbetsgivare och universiteten bör det vara en väckarklocka.
