Gunnar Hökmark är överst på moderaternas valsedel till EU-parlamentet. Efter en frågestund med kårerna i Lund om studentpolitik berättade Hökmark för Lundagårds utsände om vad han kan göra för svenska studenter och om sin syn på vad ”verklighetens lösningar” egentligen är för något.
Inom EU ska medlemsländerna själva ansvara för sin utbildningspolitik och inte EU. Hur för du som parlamentariker då en studentrelevant EU-politik?
– Det ska jag inte göra, det ska istället de som sitter i riskdagen. Däremot kan jag se till att det blir lättare att röra sig inom Europa genom att skapa lagstiftning som ställer mindre krav på detaljer. Nästan all byråkrati kommer ur de lagar som stiftats. Jag skulle vilja att det var lika naturligt för svenska studenter att läsa i Åbo, Lund, Roskilde eller Edinburgh. Skapa gränslöshet. Det går att göra på den europeiska nivån.
Vad tycker du är den viktigaste utbildningsfrågan inom europeisk politik just nu?
– Kvalitet. I det sammanhanget är det viktigt att uppmuntra olika utbildningsformer och ha tydliga ambitioner gällande kunskap och kvalitet. Därför är jag för betygsättning. Kanske borde vi komma bort från idén om att alla ska gå nio årskurser och istället fokusera på att nio års kunskap ska vara tillgodogjord när man lämnar skolan.
En renodlad kunskapsskola, alltså?
– Ja, eller… Vi vet ju att nio årskurser ibland inte räcker.
Foto: Tim Jedeur-Palmgren.
Vid ett tillfälle fick du en flaska klorin av socialdemokratiska studentförbundet med motiveringen att moderat miljöpolitik var frätande och miljöfarlig. Hur kännner du inför moderaternas miljöpolitik i dag?
– För det första – de sämsta domarna av moderat miljöpolitik är nog socialdemokratiska studentförbundet, för jag tror att de är partiska domare. Sen tycker jag att vi har förbättrat vårt mijöarbete.
Ni har haft ett betänkande i EU som är för användning av skiffergas och oljesand. Och ni har samtidigt varit emot ett förslag om utsläppsrätter. Hur går det ihop med bra miljöpolitik?
– Ja, det är ju olika frågor som går att ha olika uppfattning om.
Det är utvinningsmetoder som kräver mycket vatten och riskerar stora utsläpp av bly och kvicksilver. Är det miljövänlig politik?
– Om man tar det här med utsläppsrätterna först så var jag med om att driva igenom tanken om utsläppsrätter. Sverige är på väg att nå utsläppsmålen flera år i förväg och då tycker jag det är viktigt med långsiktighet och stabilitet.
Men du har ingen åsikt om skifferbrytning?
– Det får ju prövas mot miljöregler. Du har väldigt mycket skiffer i USA och du kan ju inte säga att vi inte ska importera den typen av olja.
Vi kan ju bestämma om vi importerar skifferolja?
– Nej, vi kan inte skilja på olja och olja.
Varför inte?
– När det gäller all utvinning är det mål som ska styra. Det gäller alla länder, oavsett vilka miljöingrepp du gör så är det våra krav som ska styra.
Okej. Sista frågorna rör jämställdet. Andelen kvinnor inom universitetsorganisationen blir färre ju högre upp i organisationen vi kollar. Har du någon europeisk utblick på ämnet eller tanke på vad som kan göras på hemmaplan?
– Genom att låta individer fatta de beslut de vill själva. Det finns en väldig befrielsekraft i detta. Det är en livsstilsfråga som måste förändras. Jag tror att Sverige och Danmark kan bli starka exempel för andra. Ska man nå någonstans så måste exemplets makt och verklighetens lösningar slå igenom.
Vad är verklighetens lösningar?
– Verklighetens lösningar är att om du vill ha bra forskning, om du vill ha bra chefskap, om du vill ha bra företag, då måste du ha öppenheten för kompetensen, och där tror jag att många europeiska städer har en gammaldags syn på vad kvinnor och män kan prestera.
Så det är ett strukturellt problem?
– Jag tror snarare det är ett traditionellt problem. Som så klart bär på en struktur i sig självt.
