Det är svårt att känna sig motiverad att betala för saker vi kan få helt gratis. Men frågan är vad som går förlorat när vi väljer att plocka av gratisträdets frukter.
Telefonförsäljaren avvaktade min reaktion. Han hade en sekund tidigare berättat att han kunde ge mig tre tidningar gratis i en månad, och att prenumerationen kunde avslutas när som helst. Så långt allting gott – gratisgott.
Han sa sedan: ”Detta erbjudande, är som att kliva in i ett väntrum” och så blev det tyst mellan oss. Vad betydde det? Poetisk försäljningsteknik? Desperation? Nej, ingenting sådant, skulle det visa sig. Han bad mig bara lyssna på vad han hade att säga, ge honom några minuter av min uppmärksamhet.
Gratiskultur sammanlänkas oftast med piratkopiering, ingen åker fast och nästan alla är vinnare. Gratiskulturen frodas också på nyhetssajter. Expressen och Aftonbladet har bland de största nyhetssajterna i Sverige. Bäst av allt, de är nästintill gratis. Tidningsprenumerationerna kan fås till nästan inget pris alls och varje fredag trillar Dagens Nyheter ner i min brevlåda tillsammans med Fokus.
Mina utlägg? Försumbara. Redaktioner jagar prenumeranter som jagar erbjudanden, föreslår någon att jag ska prenumerera på Svenska Dagbladet för noll kronor i en månad är det taget, oavsett hur upphetsad jag är över tidningen. Behöver jag en film så… tja. Ni fattar. Inte så förbannat olik andra.
I antologin gratis? (2009) låter Anders Rydell kopieringens historia börja med att en cell blev två för sisådär tre och en halv miljard år sedan.
Det verkar ju rimligt, även om ett mer ”samtida” grepp är att datera kopiering till något som uppkom i samband med tryckpressen eller industrialiseringen. Mycket har dock hänt sedan Gutenberg.
Nedladdnings- och gratissajter har inneburit slutet för traditionel
la sätt att tillgodose oss med kultur. Men vad händer när vi överger en betalkultur för en gratiskultur?
En annan författare i samma antologi är dataspelsutvecklaren Martin Walfisz. Han skapade det kritikerrosade dataspelet World in Conflict, som 2007 blev en försäljningsframgång och erhöll flera utmärkelser.
Walfisz är oroad över hur piratkopieringen påverkar dataspelsmarknanden och kopplingen mellan kvalitet och pris är för honom solklar. ”Vi får vad vi betalar för. Och är vi inte beredda att betala för att någon ska skapa det bästa, kommer inte heller det bästa att skapas. Att förutsätta att allt på nätet ska vara gratis kommer att innebära att vi får mindre, sämre och tråkigare innehåll att välja på”.
Jag sa till tidningsförsäljaren: ”ett väntrum låter ändå lite beiget?”. Han bad mig ändå att föreställa mig följande scenario. ”Internet är det väntrum du kliver in i för en exeptionellt låg kostnad. I väntrummet kan du välja mellan tre tidningar. Då kan du bläddra i dem, bekanta dig med dem och blir du missnöjd beställer du andra, vi har 50 stycken att välja mellan”.
Jag frågade honom varför jag skulle vilja betala för ett väntrum? Han svävade på målet, jag tackade för samtalet och lade på.
Norrbottens-kuriren och norrländska Socialdemokraten har under hösten samarbetat om en artikelserie som försökt få deras läsare att inse att hyggligt tidningsmakeri kräver betalande prenumeranter.
De skulle få sina läsare att inse sambandet mellan arbete, produktion och pris. Artikelseriens klimax var när de tryckte upp tidningar med flera sidor helt utan innehåll för att skaka om sina läsarna, och ge en hint om vad gratisjournalistikens kunde leda till.
NSD och Kuriren kommer framöver införa betaltjänster, också för deras webbmaterial.
Många håller dock inte med om att nedladdning är detsamma som att stjäla i ”verkligheten”.
Anders Rydell menar att digital stöld inte är detsamma som fysisk stöld. I en affär berövas affären på ett fysiskt exemplar, men ett nedladdat avsnitt Game of Thrones försvinner inte från nätet, den kopieras. ”Digitaliseringen gjorde musik, film och text till binär kod. Kod som kunde flyta över olika format snabbt, billigt, motståndslöst. Detta lösgjorde vår tidigare nödvändiga koppling till ett specifikt fysiskt objekt”.
Varor blir alltså inte stulna på internet, de kopieras.
Har vi olika inställning till elektroniskt och fysiskt material? Var det därför NSD och Norrlands-Kuriren skev sina artiklar?
Det finns fler än Anders Rydell som är inne på samma spår. När människor hanterar pengar gör vi det olika beroende på om köpen görs med kort eller med kontanter.
Vi ser på digitala pengar på samma sätt som när vi spelar Monopol, menar bland annat forskare från University of Maryland, som skrivit studien Monopoly Money: The Effect of Payment Coupling and Form on Spending Behaviour (2008). Kontanter får oss däremot att börja fundera. Hur fick jag ihop pengarna, hur många arbetstimmar tog det, är detta köp verkligen värt att genomföra?
Människor kan alltså ha svårt för att värdera saker i ett digitalt format. Och har vi svårigheter med att reflektera över våra inköp, hur enkelt är det då att värdera konsekvenserna av att läsa gratisnyheter, skaffa gratisprenumerationer eller nedladdningar?
”Vad händer när jag väntat klart?” ville jag fråga försäljaren.
Men egentligen visste jag redan svaret. En prislapp skymtar runt varje hörn.
Att ingenting i livet är gratis är varken en upphetsande eller revolutionerande insikt. Att påstå att ingenting är gratis kan därtill användas som invändning mot hela denna artikel, vilket också är poängen. Men om ingenting annat, så är det åtminstone sant.
