Kontroversiella valspråk, existentiell mognad och kyrkans coolhet. Det snackade Lundagårds utsände om med den tillträdande ärkebiskopen Antje Jackelén efter att hon gästat Studentafton.
Hej Antje!
– Hej!
I juni blir du Sverige första kvinnliga ärkebiskop någonsin. Hur känns det?
– Fantastiskt, roligt och spännande. Det blir en stor utmaning som förutsätter ett stort ansvar. Det är en glädje men jag känner också en bävan. Det finns ju bara en ärkebiskop i Sverige, alltså kommer jag inte längre att ha några arbetskamrater…
Jag uppfattar ofta diskussioner om Gud som något tabubelagt. Varför är unga så rädda för att prata om tro?
– Jag håller med dig, och där särskiljer vi oss från större delen av världen. Jag har ett exempel. En skola i Malmö ringde upp och sade ”ni måste skicka en präst illa kvickt”. Det hade blivit uppror efter att en lärare sagt ” jag tror inte på Gud”. Klassen bestod mestadels av muslimska barn. De förstod inte att det var möjligt att vara människa utan en tro. Prästen var tvungen att förklara att det är helt möjligt för en människa att inte tro på gud. Jag tror att vi har berövat oss möjligheten att tala om Gud. Vi har förlorat språket, vi har odlat en sorts religiös icke-musikalitet.
”Gud är större” är ett bibelcitat som kom till 600 år förre islam, varför är ditt valspråk så kontroversiellt?
– Ja det frågar jag mig också. Det finns krafter som använder orden för att underblåsa hat och fiendskap mot muslimer. Folk säger att citatet är förbrukat. Muslimer säger att gud är större och kristna har ända sen begynnelsen sagt så. Det kan vi inte diskutera bort.
Idag mår unga mer dåligt än någonsin förr. Många känner ångest över sin existens och vilsna i sin samvaro. Har religionen en roll att fylla i sammanhanget?
– Jag är också oroad över den ökade mentala ohälsan. Men samtidigt är jag övertygad om att tro kan leda till mening och struktur. Vi har varit naiva i vårt land och sagt att ” så länge vi har en schysst materiell standard och en bra skola, så löser det sig. Då blir vi demokratiska, harmoniska och goda människor.” Det behövs mer till existentiell mognad. Och där spelar tro en roll, det kan vi inte komma ifrån.
Jag vet att du inte ville säga att kyrkan har partipolitiska värderingar. Men oss emellan. Är den kyrkliga dialogen närmre de socialistiska eller borgerliga värderingarna?
– Det beror på. När människovärdet är i fara genom att vi blir brickor i marknadsanpassat system, då kan man kanske säga att kyrkans kritik liknar socialismen. Men om människovärdet attackeras genom att vi kollektiviseras och avindividualiseras, då kanske vi mer liknar den borgerliga diskursen.
Varför tvivlar människan?
– Där vi är som djupast engagerade, där finns också tvivlet. Även i kärleksrelationer kommer stunder av tvivel. Ibland bara till förtret men ofta är tvivlen en motor som hjälper oss att mogna och djupna.
Hur kan du göra religion cool?
– Jamen den är ju cool. Men vi lider av att vi har tappat en del av vårt språk. När det Svenska välfärdsystemet nådde sin kulmen, då kan man säga att kyrkan led av sin egen framgång. Allas välfärd var något kyrkan strävade efter, som samhället sedan tog över och förverkligade det.
