Föreläsarna pratar och studenterna antecknar. Det är dags att se över pedagogiken och lärandemiljöerna vid universiteten anser Sveriges förenade studentkårer. Därför anordnas en konferens i AF-borgen för att diskutera uppmaningarna till lärosätena.
– Jag vill börja att berätta om den värsta föreläsningen jag någonsin varit på, öppnar Clara Lundblad, ordförande för Lunds universitet studentkårer, LUS, sitt föredrag med.
– Vi fick sitta i två timmar och stryka under stycken i en lärobok, vilka stycken vi skulle stryka under instruerade föreläsaren oss. Jag behöver nog inte förklara vad det betydde för min personliga lärandeprocess, avslutar hon.
Och lärandeprocesser är just vad konferensen “Kvalitet ur ett studentperspektiv” handlar om.
Foto: Carl-Johan Kullving
Allvarliga brister
I våras släppte Sveriges Förenade Studentkårer, SFS, en rapport om högskolepedagogiken vid svenska universitet. Erik Arroy, ordförande för SFS, tycker att det finns allvarliga brister i undervisningspedagogiken.
– Som student idag handlar mycket om att hitta en effektiv metod för ytinlärning. Vi vill istället att metoden för utlärningen är lika forskningsanknuten som innehållet i utbildningen. Högskolan måste inse behovet av att använda sig av olika utlärningstekniker, säger han.
Positiv respons
Erik Arroy menar att lärarna är väldigt viktiga för utbildningskvaliteten och att situationen i Sverige är akut. De hoppas kunna skapa bättre förutsättningar för lärare och studenter vid svenska högskolor och universitet. Detta ska ske genom olika krav och utmaningar de ställt på regeringen och till lärosätena. Enligt Erik Arroy har förslaget blivit positivt mottaget av lärosätena och han märker att det finns ett behov av att prata om ämnet.
Foto: Carl-Johan Kullving
Olika behov hos studenterna
Hanna Stenfelt, vice ordförande i Humanistiska och teologiska studentkåren, HTS, håller med om att universitetet måste se att det finns olika behov hos studenter och att de inte bara kan fokusera på det stela lärandet där en föreläsare står och pratar och studenterna antecknar.
– Det krävs ett nytt sätt att se på undervisning. Forskning och undervisning är beroende av varandra, och det finns för lite interaktion mellan föreläsare och studenter. Det behövs mer interaktiva moment i undervisningen och reflektion kring själva utbildningen, säger hon.
Kursutvärderingarna ska tas på allvar
Enligt Clara Lundblad beror den bristande kvaliteten på för lite finansiella resurser och att högskolepedagogiken inte prioriteras. Vid Lunds universitet läggs 70 procent av resurserna på forskning samtidigt som man har väldigt många studenter.
– Lösningar på detta kan vara att kursutvärderingar görs och tas på större allvar, att föreläsare får genomgå en tio veckors lång högskolepedagogisk utbildning och ett pedagogiskt belöningssystem, säger hon.
På konferensen deltog även adjunkt Thomas Olsson från Lunds tekniska högskola som pratade om bland annat meriteringssystemet som används på LTH. Dessutom deltog Fredrik Oldsjö, föreståndare för Universitetspedagogiskt centrum vid Stockholms konstnärliga högskola som pratade om undervisningens status. Den pedagogiske konsulten Torgny Roxå och Katarina Mårtensson, pedagogisk utvecklade från Center for Educational development på Lunds universitet, höll föredrag om mikrokulturer.
Konferensen arrangerades av Humanistiska och teologiska studentkåren, Medicinska föreningen Lund-Malmö och Samhällsvetarkåren.
