Varför provocerar kritiskt tänkande?

Varför provocerar kritiskt tänkande?

- in Debatt
Kommentarer inaktiverade för Varför provocerar kritiskt tänkande?
@Lundagård

Nationalekonomin behöver nya perspektiv och uppdaterade teorier. Det skriver tre studenter i en debattartikel.

Trots uppmärksammanden av att kurser inom nationalekonomi i Lund saknar genusperspektiv har bland annat institutionen själv avfärdat kritiken. De påstår att ett genusperspektiv är en irrelevant doktrin i sammanhanget.

Att använda sig av ett genusperspektiv innebär att belysa de sociala skillnaderna mellan män och kvinnor som finns i samhället. För visst är det ingen hemlighet att kvinnor och män inte har lika löner för lika arbete? Den snedfördelning som finns mellan män och kvinnor på de högre positionerna inom akademin och näringslivet är inte heller någon hemlighet. För att stävja ojämlikhet är en viktig del av arbetet att erkänna att vi inte lever jämlikt.

Det som upprör oss är de starka reaktioner som kommer fram när det handlar om att vilja belysa ett kritiskt perspektiv om sociala skillnader mellan män och kvinnor. Vi menar givetvis inte att ett perspektiv fokuserat på genus är det enda perspektivet som behöver tas upp i utbildningen. Dock anser vi att det är viktigt att belysa den mansdominans som finns inom disciplinen nationalekonomi och de ojämlika ekonomiska förhållanden som finns mellan män och kvinnor i samhället. Ett genusperspektiv i utbildningen förbättrar den ekonomiska analysen och förklarar tydligare effekterna av olika val på marknaden. Dessutom gör perspektivet utbildningen relevant för fler och utvidgar synen på ekonomin.

I går, torsdagen den 13 februari, släppte Utbildningsdepartementet sin utredning “Män och jämställdhet” (SOU/2014:6) där de i sammanfattningen skriver: ”Jämställdheten har på många plan kommit långt, även om det fortfarande finns många brister. Många män har bejakat medan andra har observerat, förhållit sig passiva eller gjort motstånd.” Det är därför viktigt att även män inte är passiva i jämställdhetsfrågor. Framförallt är det viktigt att män inte är passiva i en mansdominerad akademisk värld.

Adam Smith nämns som ”nationalekonomins fader” och har haft stor inverkan på nationalekonomin som ämne. I boken “Det enda könet” förklarar Katrine Kielos till vilken grad könlösa “homo economicus” är en man. När Adam Smith ställer sig frågan ”Hur får vi mat på vårt bord?”, så glömmer en gärna bort att det var hans mamma som ställde maten på bordet. Adam Smith levde på 1700-talet, då kvinnor knappast hade samma rättigheter som män och förmodligen inte sin egen ekonomi. Detta speglas i Smiths teorier. Att nämna det är att ta hänsyn till ett genusperspektiv.

Angelica Kauntz, pol.kand student
Carl Granklint Rask, pol.kand student
Daniel Kraft, juridikstudent

Facebook Comments

You may also like

Störst av allt är flumplugget

Där det råder en syn på universitetet endast