Studielånet måste löna sig

Media exploderade när Anders Borg föreslog justeringar i studiemedlet. Tyvärr verkar upprördheten inte vara lika stor kring att det för alltför många är en förlustaffär att utbilda sig, menar Isak Engqvist, utbildningspolitisk krönikör.

Diskussionen kring studiemedel exploderade efter att finansminister Anders Borg presenterade förslag på att minska bidragsdelen med 300 kr och höja lånedelen med 1000 kr. Vissa studentorganisationer och debattörer oroar sig för att tröskeln till högre utbildning ska bli större ifall studenterna blir mer skuldsatta än tidigare. Debatten är säkert välbehövlig, men i proportion till andra problem med den högre utbildningen är den helt bisarr.

Att kunskap och utbildning är helt avgörande för att i dag klara sig på en arbetsmarknad som blir allt mer global blir bara tydligare och tydligare. Även för Sverige som land finns det vikt av att ha en välutbildad befolkning som driver på forskning, innovation och utveckling.

I dag finns det flera yrkeskategorier där du sett till en hel livstid får ut mer av att välja bort din högskoleutbildning och börja jobba direkt efter gymnasiet. Att välja att plugga i stället för att ta ett jobb blir således en förlustaffär. Frågor man inte helt oväntat då ställer sig är huruvida studieskulden är värd den utbildning och arbetsinriktning man väljer. Självklart är det inte bara pengar som är avgörande när man väljer utbildning, det handlar om intresse, bildningsvärden och förkovran, men någonstans måste man också få tillbaka den tid man lagt ner och de lån man tagit för att skaffa sig sin utbildning.

Visst spelar nivån på studiemedlet roll. Men i debatten som nu pågår kring dess nivåer måste vi också våga inse att det som främst håller människor ute från akademin är den krassa verkligheten att vissa utbildningar helt enkelt inte är värd de skulder man drar på sig. Vetskapen om en dålig löneutveckling och dålig kompetensutveckling tillsammans med utbildningar, som inte håller måtten, är de riktigt stora trösklarna som på många sätt står i vägen för de som väljer mellan studier och jobb efter gymnasiet.

Detta borde uppröra mer och borde i den kommande valrörelsen vara det som studenterna pressar de politiker som aspirerar på regeringsmakten på.