Studentinflytandet är essentiellt för kvaliteten i den högre utbildningen. Teresia Olsson, utbildningspolitisk krönikör, reflekterar över studentkårernas utveckling efter kårobligatoriets avskaffande och betydelsen för utbildningskvaliteten.
Den 1 juli 2010 avskaffades kårobligatoriet och det är nu inte längre obligatoriskt som student att vara medlem i en studentkår. Avskaffandet av kårobligatoriet var av avgörande betydelse för studentkårernas utveckling och har gett oss en fantastisk möjlighet att studera hur ideella organisationer reagerar på förändringar i sin omvärld. De strategiska beslut studentkårerna fattade i samband med kårobligatoriets avskaffande och hur de utvecklas under påverkan från sin omgivning är avgörande för hur studentinflytandet kommer att se ut i framtiden.
Studentinflytandet på våra lärosäten garanteras idag genom att studentkårerna utser representanter till alla lärosätets beslutande och beredande organ. Allt det arbete och engagemang våra studentrepresentanter lägger ner är grunden för en utbildning med god kvalitet. Det är genom studentinflytandet studenternas perspektiv på utbildningen syns, hörs och påverkar. Att garantera ett starkt studentinflytande även i framtiden är därför en av de viktigaste kvalitetsfrågorna för den högre utbildningen.
Så hur har då studentkårernas utveckling sett ut sedan kårobligatoriets avskaffande? År 2012 presenterade Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, och Sveriges förenade studentkårer, SFS, en gemensam rapport utifrån enkätsvar från landets lärosäten och studentkårer. Rapporten belyser en hel del utmaningar som studentkårerna har att bemöta. Det är frågor om hur kårerna ska finansieras i framtiden – Vad kommer att hända med det statliga stödet? Kommer kårerna att behöva förlita sig mer på sponsorer och extern finansiering? Hur påverkar det kårernas oberoende? Det är frågor om kårernas legitimitet – Hur kommer kårernas medlemsantal att utvecklas? Kan kårerna verkligen representera alla studenter om inte alla studenter är medlemmar? Hur påverkar det utbildningsbevakningen när resurser måste läggas på medlemsrekrytering? Det är frågor om processen för att beviljas kårstatus där kårerna regelbundet måste ansöka hos sitt lärosäte att få status som studentkår – Vad innebär det att kårstatusen beviljas av de kåren har som syfte att granska? Vad har lärosätenas krav på anslutningsgrad för betydelse för kårernas strategiska val? Vad händer med en studentkår som förlorar sin kårstatus? Listan på utmaningar för studentkårerna är många och betydelsefulla.
De utmaningar studentkårerna ställs inför är inte endast utmaningar för kårerna som organisationer, utan det är också utmaningar för kvaliteten i den högre utbildningen. Högskolepolitiken måste innefatta politik för att garantera studentkårernas framtid och ett fortsatt starkt studentinflytande. Studentinflytande är den bästa garantin för en utbildning med kvalitet i världsklass.
