Att sjuksköterskans yrke är viktigt råder inget tvivel om. Därför är kritiken mot en utbildning som ska handskas med liv och död att ta på extra allvar. Många studenter i Lund tycker att kraven på utbildningen är för låga och att delar av teorin kan slopas.
– Vissa teorier har jag svårt att sätta i ett praktiskt sammanhang, säger den tidigare studenten Anton Pilotti.
Sjuksköterskeprogrammet är en ung akademisk utbildning, och är i dag treårig med huvudämnena omvårdnadsvetenskap och holistisk människosyn. Från början var den yrkesbaserad, men flyttade på 90-talet till universitetet.
Utbildningen har sedan den flyttade till akademin varit kritiserad och omgjord i omgångar. I februari kvalitetsgranskade Universitetskanslerämbetet, UKÄ, programmet och efter att 49 sjuksköterskeprogram legat under lupp kom resultatet: sju utbildningar håller för låg kvalitet. I Lund blev utbildningen godkänd men den är inte utan kritik.
– Studenterna framför både positiv och negativ kritik, som vi tar på allvar. Det som är återkommande i utvärderingarna från studenterna är en uppmaning om att höja kraven och att inte vara rädda för att underkänna, säger Marianne Ahlner-Elmqvist som är programdirektör på sjuksköterskeutbildningen.
Felix Molin är student på sjuksköterskeprogrammet och praktiserar på
Infektionskliniken i Lund. Han är i slutet av sin sista praktikperiod och visar runt ett par nya studenter på avdelningen och låter dem testa att ta blodprov genom att sticka i hans fingrar. Två fingertoppar på var hand är plåstrade.
Som tidigare ordförande för Vårdvetenskapliga studentföreningen har han jobbat med frågor som rör utbildningen. Han betonar att det inte är något fel på teorin i sig men tycker att vissa teoretiska delar känns krystade.
– Det känns som att det finns en struktur på programmet med moment som är med för sakens skull, inte för att studenterna ska lära sig något extra av det. Det gäller både omvårdnadsteorier och vetenskapliga artiklar, och hur man väljer att ha med det i undervisningen, säger han.
Luddig teori
Han är speciellt kritisk till den stora vikt utbildningen lägger på omvårdnandsteorier, som lätt uppfattas som luddigt och svårt att greppa. Han är inte den enda som är kritisk.
Anton Pilotti har jobbat som sjuksköterska i snart ett år sedan sin examen i Lund. Han har svårt att se kopplingen mellan de vetenskapliga delarna och omvårdnadsteorin. Efter att ha jobbat i åtta månader ser han ingen mening med varför han har lärt sig detta på utbildningen.
– Den omvårdnadsteoretiska kunskapen är väldigt flummig och jag har svårt att se hur man alls kan sätta det i ett praktiskt sammanhang, säger han och fortsätter:
– Det kan förekomma som en grund för diskussion eller liknande men ur min synvinkel ska sjuksköterskeutbildningen leda fram till ett praktiskt arbete och då måste alla bitar vara relevanta för det faktiska arbetet. Man lyckas inte koppla ihop dessa teorier med den kliniska verkligheten, säger han.
Ny programstruktur
Men hur ska då utbildningen bli bättre? Förhoppningen med akademiseringen är att skapa en större respekt och värdegrund för yrket, men hur ska man lyckas när teorin brister? Från höstterminen 2012 har det gjorts en omläggning av programmet i Lund. Men vad är den egentliga skillnaden mellan den gamla och den nya utbildningen?
– Det kan med få ord vara svårt att beskriva skillnaden. Förändringen innebär bland annat en tydligare utveckling av innehållet till dagens och morgondagens sjukvård. Vi har även sett över litteraturen och försökt vara nytänkande både vad gäller innehållet och pedagogiken, säger programdirektör Marianne Ahlner-Elmqvist.
Viktigt att öka den praktiska kunskapen
Anton Pilotti tror på mer konkreta åtgärder för att utbildningen ska bli bättre. Han tror att man skulle tjäna på att förlänga utbildningen för att höja statusen och är även positiv till en termins AT-tjänstgöring liknande läkarnas. Detta tror han skulle ge studenterna en chans att arbeta på fler avdelningar och öka den praktiska kunskapen innan arbetslivet.
Men speciellt tycker Anton Pilotti att man kan tona ner de omvårdnadsteoretiska kunskaperna och istället fokusera på vetenskaplighet och att höja kvaliteten på utbildningen.
– Programmet hade gynnats av att höja svårighetsgraden på teorin, det har varit för slappt och för låga krav på att ta sig igenom de teoretiska bitarna, säger han.
Vårdförbundet vill ha mer omvårdnadsvetenskap
Erik Westberg, som jobbar med utbildningsfrågor för sjuksköterskornas fackförbund Vårdförbundet, tycker också att utbildningen borde öka tonvikten vid omvårdnadsvetenskap. Detta eftersom han upplever att många blivande sjuksköterskor har svårt att själva formulera vad det innebär.
– När patienten ser brister i sjukvården är det ofta i omvårdnaden det brister, därför måste vi ha mer kunskap just här för att utveckla det området och på så sätt förbättra vården, säger han.
Felix Molin är snart klar med sin praktik för dagen och ska byta sina vita sjuksköterskekläder mot jeans och en vanlig tröja. Han är också noga med att påpeka vikten av omvårdnadsforskning för att vården ska kunna bli bättre, och tycker att studenter borde uppmuntras mer till forskning under studietiden.
– Att slänga in ett krav på att studenterna ska referera till vetenskapliga artiklar vid inlämningsarbeten utan att riktigt bry sig om vad man refererar till, det gör att studenterna tappar respekten för programmet och i värsta fall till all typ av forskning, säger han.
Fakta
- [checklist]Två huvudspår Sjuksköterskeutbildningen har huvudämnet omvårdnad, vilket består av:Omvårdnadsvetenskap: Bygger på forskning och vetenskapliga bevis och är grunden till varför vissa rutiner finns på avdelningarna, till exempel varför och hur ofta man ska sprita händerna. Omvårdnadsteorier: Psykologiska och filosofiska teorier om hälsa. Dessa kommer bland annat från Florence Nightingale från 1800- talet och är metoder med namn som ”hjälp till självhjälp”. Till i princip alla inlämningsuppgifter ska studenternagöra analyser utifrån en vald omvårdnadsteori.[/checklist]
