Regeringens jakt på skattesänkningar har fallit illa ut för svenska ungdomar. Det menar Socialdemokraternas ekonomisk-politiska talesperson Magdalena Andersson som är redo att ta upp kampen om framtiden mot Anders Borg.
– Regeringens skattesänkningar har varit väldigt dyra och ineffektiva. Man borde vara mer varsam med skattebetalarnas pengar, förklarar Magdalena Andersson.
Hon är utbildad civilekonom på Handels i Stockholm med gästtermin på anrika Harvard University i USA. Tio år som sakkunnig, planeringschef och statssekreterare för Göran Perssons statsrådsberedning. Sedermera rådgivare åt tidigare partiledaren Mona Sahlin. Socialdemokraternas ekonomisk-politiska talesperson har gott om kött på benen. Stefan Löfven har ett trumfkort på hand – ett som kan komma att föra honom hela vägen till Rosenbad.
Kritisk mot Anders Borg
I vårens budget föreslog finansminister Anders Borg och Alliansen en höjning av studenternas studiemedel – men en 300 kronor stor sänkning av bidragsdelen. Ett föreslag han fick ångra, eftersom reaktionerna inte lät vänta på sig. Facebookgruppen ”Nej tack till sänkt studiestöd” tickade snabbt upp i över 80 000 likes och demonstranter landet över tog till gatorna för att uttrycka sitt missnöje. Magdalena Andersson stämde in i klagosången och sade att tilltaget var att ”köra huvudet i väggen”.
– Jag tycker att det var superkorkat. Ett riktigt dåligt förslag och helt feltänkt, säger hon och förklarar varför:
– Om Anders Borg har sänkt skatten genom lånade pengar och har stora hål i statsbudgeten – är det då svenska studenter som ska låna pengar åt honom? Det är jättedumt, förklarar hon om förslaget som slopades veckor senare.
Hur hade du gjort för att hitta finansiering?
– Vi har förslag på skattehöjningar. Den sänkta ungdomsarbetsgivaravgiften har inte minskat ungdomsarbetslösheten. Krogmomsen, som experter beräknar kan ge upp till 4000 jobb i krogbranschen. Det är bra, men för de pengarna hade man i stället kunna anställa 10 000 lärare. Det är en fråga om prioriteringar.
”Utöka antalet studieplatser”
Arbetslösheten bland svenskar är fortsatt hög – i synnerhet bland unga. Hela 26 procent av personerna mellan 15-24 år går sysslolösa. Ett incitament som har fått landets ungdomar att rikta blickarna åt böckerna, i stället för varvet eller gruvan. Söktrycket på landets högskolor och universitet har aldrig varit högre, samtidigt som platserna minskar. Oförståeligt, menar Andersson.
– Det är helt fel väg att gå. Jag tycker att det ska bli fler som ska få studera, säger hon och pekar på landets medborgare som möjlig finansiär av visionen:
– Vi är beredda att höja skatten för att fler ungdomar ska kunna få gå på högskolor. Det är en långsiktig och bra investering för Sverige. Jag vill utöka antalet platser på universitet och högskola.
Det svenska universitetslivet drar dock inte bara åt sig inhemska blickar. Eller jo, kanske. Sedan reformen om studieavgifter för utländska studenter 2011, har förekomsten av utomeuropeiska inslag i studentlivet minskat kraftigt.
Vad tycker du om studieavgifter för utom-europeiska studenter?
– Principiellt är jag inte särskilt entusiastisk över en avgift. Jag vill gärna se att fler utländska studenter vill komma hit. Ett sätt att göra det avgiftsfritt för många fler, är att jobba med stipendier, förklarar socialdemokraternas Magdalena Andersson.