Fakulteterna får stå tillbaka för de nya forskningsanläggningarna ESS och MAX IV. Regeringen vill att universitetet ska betala 130 miljoner om året för kostnaderna. Betalningsansvaret gör nu att universitetet kan halka efter i utvecklingen jämfört med andra universitet.
Det sägs att de nya forskningsanläggningarna European Spallation Source och laboratoriet MAX IV kommer att sätta Lunds universitet på kartan. Forskningen på universitetets övriga fakulteter får dock lida som en följd. Pengar som annars skulle ha gått till fakulteterna för att utveckla universitetets forskningsverksamhet äts nu direkt upp av bygget.
– Våra ökade anslag går till anläggningarna. Så vi saknar möjligheten att stärka fakulteterna som våra kollegor på andra universitet har, säger rektor Per Eriksson.
Begär pengar från regeringen
Universitetets rektor Per Eriksson tillsammans med styrelseordförande Margot Wallström begär nu pengar av regeringen för att få hjälp att betala för ESS och MAX IV – igen. Sist universitetet framförde önskemål till regeringen om att få hjälp att hantera finansieringen var bara två år sedan.
– Skillnaden från 2012 är att vi nu klarar det hela men vi kan inte ge några nya pengar till fakulteterna vilket andra universitet kan. Alla våra medel och förstärkningar på forskningssidan går till ESS och MAX IV. Mina kollegor på Uppsala universitet kan däremot satsa på att utveckla sina verksamheter, säger Per Eriksson.
De ökade anslagen som universitetet har fått på 90 miljoner om året har helt slukats upp av kostnader för anläggningarna. Universitetsledningen ber nu regeringen att få 60 miljoner kronor om året som ska gå särskilt till finansieringen av ESS och MAX IV.
70 miljoner per år
År 2012 begärde universitetet att regeringen skulle skjuta till med medel så att Lunds universitet bara skulle behöva stå för 70 miljoner per år av de 130 miljonerna som bygget förväntades kosta. Samma krav kvarstår idag och universitetet är fortfarande beredda att betala 70 miljoner årligen för anläggningarna.
Totalt kostar bygget av bara ESS cirka 18 miljarder. Spanien har sedan tidigare gått med på att betala 5 procent av byggkostnaderna och Storbritannien har nu lovat att bidra med 1,8 miljarder kronor, vilket alltså innebär ungefär 10 procent av kostnaderna. Även Polen, Schweiz och Ungern har gått med på att vara med och finansiera anläggningen.
”En liten bit kvar”
Lars Leijonborg är chefsförhandlare för ESS och ansvarig för den halvan av finansieringen som ska samlas in ifrån länder utanför Norden.
Hur stor del av finansieringen återstår att samlas in?
– En liten bit är kvar, och vi jobbar stenhårt för att klara också den. Det är lite för tidigt att säga att vi är framme än, Lars Leijonborg.
Han är själv inte ansvarig för den nationella finansieringen av forskningsanläggningarna men säger att han tror att bygget kommer att vara värdefullt för universitetet i slutändan.
– Den bedömningen som varit innan är att ESS kommer att betyda ett sådant stort lyft för Lunds universitet att det är rimligt att universitetet bidrar med egna medel. Som privatperson tror jag att det är ett klokt beslut att universitetet bidrar med egna pengar. Det kommer vara värt det, säger Lars Leijonborg.
Onöjd rektor
Att universitetets andra forskningsområden får offra sig för ESS och MAX IV är dock inget som rektor Per Eriksson är nöjd med. Han vill att universitetets finansieringsansvar för ESS ska begränsas.
– Den nya anläggningen är positiv men vi kan å andra sidan inte satsa något på andra fakulteter. Vi måste ta de åtaganden som regeringen lägger på oss. Men vi vill att det ska uttalas från regeringen att våra insatser ska begränsas, säger Per Eriksson.
