En eventuell nedläggning av Botaniska trädgårdens växthus innebär att en av universitets mest kända mötesplatser försvinner och polariseringen mellan universitetet och den övriga staden ökar ännu mer. Det skriver Peter Ericsson och Sara Kopljar från Vänsterns Studentförbund i en debattartikel.
För tre år sedan slog Lunds Universitet igen Zoologiska muséet för gott. Under tiden nedläggningen begav sig diskuterades det mycket kring det sorgsna faktum att en av Sveriges största zoologiska samlingar riskerade att splittras upp och att en betydande del av universitets historia riskerade att gå förlorad om nedstängning ägde rum. På sikt räddades samlingen som numera finns nerpackad på arkivcentrum Syd, långt borta från allmänhetens beskådan.
Nedläggningen av det Zoologiska museet var i sig en stor förlust, inte enbart för att samlingarna hamnade i skymundan utan även för att universitet delvis gled ännu en bit ifrån allmänheten. Muséerna i anslutning till universitet tjänar nämligen i vårt tycke inte enbart ett allmänbildande syfte utan de utgör även en konkret knutpunkt mellan vetenskapen och allmänheten. I dagarna nåddes vi dock av nyheten att Lunds kanske allra mest kända knutpunkt, växthusen i den av universitetet ägda Botaniska trädgården, var hotade av nedläggning. Motiveringen är framförallt bristande resurser och att det trots det höga antalet besökare (lite drygt en halv miljon om året) inte går att hålla öppet.
Vilka konsekvenser kan då denna nedläggning få? I vårt tycke fyller universitetsmuseerna såsom Historiska museet, Botaniska trädgården och Zoologiska museet en viktig funktion för att nå ut till allmänheten. Botaniska trädgårdens växthus besöks inte enbart av studenter utan även av en nyfiken allmänhet. En eventuell nedläggning hade framförallt inneburit att en av universitets mest kända mötesplatser hade försvunnit och polariseringen mellan Lunds universitet och den övriga staden ökar ännu mer.
Vi i Vänsterns studentförbund uppmanar allt som oftast universitetet och beslutsfattarna att försöka inse att det finns andra värden än de som går att mäta i kronor och ören. I tider av en utökad marknadsanpassning av universiteten så blir nedstängningen av Botaniska trädgårdens växthus ett tydligt tecken på vad universitet prioriterar och för vem det är till för. Under stora delar 1990-talet framtill början av 2000-talet var det fritt inträde på statliga museer och parker. Tanken var att allmänheten inte enbart skulle bildas utan även att man skulle få människor som normalt sett inte sökt sig till sådana platser att komma till mer akademiska miljöer. Enligt mig är den botaniska trädgården en viktig plats i bemärkelsen att den visar för allmänheten vad ett universitet faktiskt producerar och att det har en tillämpbarhet. Det akademiska går därmed från att vara något svårt och distanserat till något synligt och lättillgängligt. Att det akademiska blir lättare ta till sig är kanske avgörande för en ung person från ett studieovant hem som står i valet och kvalet mellan ett praktiskt eller teoretiskt program på gymnasiet.
Den omedelbara effekten av en eventuell nedstängning av Botaniska trädgårdens växthus är att Lund kommer att bli lite tråkigare. På sikt borde vi dock även fråga oss själva vad mötet mellan allmänheten och universitet egentligen betyder? I tider när universiteten slåss om studenter är det viktigt att Lunds universitet verkligen bemöter allmänheten med öppna armar, oavsett varifrån man kommer eller var i livet man är för stunden. Ett universitet utan mångfald bland studenterna är i mitt tycke ett fattigt universitet, oavsett vad årets bokslut säger.
Peter Ericsson
ordförande Vänsterns studentförbund Lund
Sara Kopljar
medlem i Vänsterns studentförbund Lund
