Idag börjar karnevalen. Något som hajpats och peppats i snart ett halvår. Den ständiga entusiasmen och hysterin var dock något som fick Karolina Jakstrand att tröttna. Och hon var inte ensam.
I februari köade jag tillsammans med 5 000 andra studenter för att bli karnevalist. Fascinerad och en aning chockad över uppståndelsen undrade jag vad jag egentligen gav mig in på. Jag och min utbytesvän från Nederländerna hade dragits med i den rådande karnevalshetsen och på heder och samvete blivit lovade den bästa våren i våra liv.
Det dröjde dock inte många veckor innan jag insåg att något kändes fel. Jag passade liksom inte riktigt in. En ytlig, klistrig hinna av påtvingad glättighet låg som en blöt filt över hela organisationen och genomträngde alla slags arrangemang. Långsamt förstod jag att jag förväntades ställa upp på diverse hysteriska utklädnader och tvång på att sälja tidningar för att räknas som aktiv och få förmåner, samtidigt som utnyttjandet av frivillig arbetskraft var ett faktum.
När jag försökte få medhåll och förståelse från en vän som tidigare varit med i karnevalen möttes jag av en ytterst förnärmad blick och insåg snabbt mitt misstag. Den beryktade karnevalistiska andan hade väl inte infunnit än. Snart märkte jag dock till min stora lättnad att det fanns fler utbölingar som började ifrågasätta karnevalens helighet. Det var bara ingen som vågade prata om det högt. Men mellan allt ”karnekul” har det viskats om ångesten över att inte missa något, irritationen över det hierarkiska systemet inom organisationen och den krystade glättigheten som tvunget ska genomsyra allt.
Kanske är jag orättvis nu. Det är absolut ingen enskild person jag är emot, mer normerna kring själva sammanhanget. Jag vet att det finns många som älskar karnevalen och lägger ner mycket tid och energi på den. Men det finns också många som känner sig lite snopna. Som valt bort annat för att kunna ägna sig åt karnevalen men insett att de där timmarna i kön i februari var förgäves.
Trots min bitterhet måste jag ändå erkänna att jag är lite nyfiken på vad denna karnevalshelg kommer att bjuda på. Vi får väl se om jag lyckas vända vårens stora besvikelse till det ”karnefantastiska” som utlovats.
