Viktiga budskap och mycket kärlek. Lundagårds recensent Linus Gisborn spårar skuggan av en tung debatt och känner kärleken från Timbuktu & Damns konsert på Lundakarnevalen.
Timbuktu och Damn! inleder sin karnevalskonsert med de viktiga ämnena. ”Om Lund var min lägenhet då skulle alla få bo här”, ropar Jason Diakité till publiken och river omgående av två av sina senaste hits med politisk klangbotten, först tungvrickaren Spring och den relativt nysläppta låten Den svenska skammen, en analogi om ett skändat Sverige.
Senaste halvåret har det stormat kring Timbuktu. Han har tagit under omdebatterade former tagit emot 5i12-rörelsens pris för sitt antirasistiskt engagemang, släppt den polisanmälda, men framför allt hyllade, låten Svarta duvor och vissna liljor. En låt som fått sändningsrestriktioner på Sveriges radio på grund av sitt våldsamma innehåll. Men karnevalspubliken ger Timbuktu full support och många sjunger med: Dunka Jimmie gul och blå, hissa i en flaggstång!.
Låtarna byter efterhand tema. Kärlekstrubbel ersätter politiken. Människor trycker sig närmare scenen samtidigt som de med tygskor på fötterna försöker undvika de största vattenpölarna. Alla vill till himmelen får publiken att sträcka händerna uppåt och hoppa som en person. När Fallskärm går igång är draget massivt.
Kärleksbudskapet löper som en röd tråd genom konserten. Ibland är det dock lite väl mycket kärlek i svang. Som när Svarta duvor och vissna liljor bakas in i ett förhållandevis glättigt medley. Den hade stått sig bättre själv. Kanske spåras här möjligen lite av den trötthet Timbuktu känt inför den debatt som följt låten.
Vid fontänen står publiken inte lika tätt som framför scen. Det gör att flera grupper kan bildas, vänner som i klungor tillsammans dansar loss. En kille ger sig på en bakåtvolt och när Timbuktu klär bakfylleångesten i ord med klassikern The botten is nådd börjar också en polis att nicka i takt till musiken.
”Massiv kärlek” ropar Timbuktu innan han kliver av scenen. Onekligen. Och kring kärleken finns ju inte särskilt mycket att invända.
Text: Linus Gisborn
Foto: Jens Hansen
Se bildspel av fotograf Daniel Kodipelli här: