Hot, misskötsel och avloppsvatten som rinner rakt ut på gården. Det är bara några av de förhållanden som 200 hyresgäster har fått stå ut med på Lunds universitets nyaste internationella studentboende.
– Ser du det där röret?, frågar Tim Kuusihovi, och pekar ut genom fönstret i hans kompis markplansrum på studentboendet Pålsjöäng.
– Det är avloppet till arbetarnas toalett. Under vintern var det trasigt, och
allting bara forsade ut.
Avloppsvattnet rann ut framför Lunds universitets nyaste studentboende. Trots det är boendet, som tillhandahålls av LU Accommodation, också ett av Lunds dyraste, med en hyra på cirka 4 500 kr i månaden.
Boendet är en byggarbetsplats
Besöker man Pålsjöäng är det lätt att se bristerna. Bostadsområdet invigdes i november 2012 och beskrevs av rektor Per Eriksson som en ”julklapp till studenterna”. Men rummen är ännu inte färdigbyggda, detta trots att de har lovordats som innovativa och kompakta enheter som kan byggas på endast 26 dagar.
Maskinerna låter högljutt utanför, och ytterväggarna utgörs bara av några tunna träskivor. Här och var ligger flera högar av jord och grus, och det är svårt att gå på de ojämna ytorna som finns överallt.
Lagar dörr med handdukar
Alexander Hoffman från Tyskland, är student på mastersprogrammet i miljövetenskap. Väggarna i hans etta har stora sprickor, fönstren har inte tätats och det drar genom dörrarna. Han har tvingats montera in gummitätning längs balkongens dörrkarm, i ett försök att stänga ute kylan. Eftersom uppvärmningen inte fungerar stora delar av vintern blir det ännu mer påtagligt när det drar på det här sättet. Tim Kuusihovi, även han från Tyskland och student på samma program, berättar om ett centimeterstort glapp under sin balkongdörr.
– Det bara strömmar in luft. Jag har lagt handdukar där för att ”laga” dörren, men så ska det naturligtvis inte behöva gå till.
Vinddrag är dock det minsta av de två studenternas bekymmer. Dörren till Alexander Hoffmans markplansbalkong går inte att låsa. Dörrarna till Tim Kuushovis korridor fick också stå olåsta efter att de ansvariga för boendet inte lyckades fixa låsen. Under en period upphörde även sophämtningen.
Hotades efter klagomål
Inte nog med dessa prövningar. När Flavia Speiski från Brasilien, som även hon studerar mastersprogrammet i miljövetenskap, försökte framföra klagomål om sina problem möttes hon av hot och glåpord.
– Det hade strulat i mer än en månad, så jag ringde LU Accomodation, Luacc, för att klaga.
Efter samtalet fick Flavia Speiski ett obehagligt besök av två män. Hon misstänker att Luacc hade kontaktat ett externt företag som hade hand om fastigheterna, och att företaget sedan skickade representanter till hennes bostad.
– De var förbannade på mig. De skrek och hotade mig. När de hade gått grät jag mycket. Det var hemskt, säger hon.
Flavia Speiski vände sig direkt till Luacc för att anmäla händelsen. De var chockade och försäkrade att det aldrig hade hänt tidigare och att de två männen inte skulle komma tillbaka. Hon hänvisades också till studentpsykologen.
Två dagar senare kom dock männen tillbaka.
– Tack och lov hade jag två kursare hemma hos mig den gången, så männen kom bara in och låtsades mäta temperaturen. Jag misstänker att de kom tillbaka för att hota mig igen.
Ekonomisk kompensation på 1 000 kronor har i viss mån betalats ut till boende på Pålsjöäng. Några av de värst drabbade sägs ha fått mer. Men som så ofta annars kan inte pengar väga upp roten till problemet, i det här fallet nonchalans och utnyttjande.
Text: Kate Monson
Foto: Xche Balam
Översättning: Maximilian Aleman-Tennell
Först publicerad på lundagard.net
[starlist]LÄS MER:
- Ingen vill ansvara för problemen[/starlist]
