Det är många som i valtider använder uttrycket frihet. Alla från vänster till höger. Men om ordet ska ha någon verklig betydelse måste man också förklara det mer konkret. En tydlig konkretisering är utbildning, något som faktiskt är helt centralt för att människor ska kunna vara fria, menar Isak Engqvist, utbildningspolitisk krönikör.
Det är valtider, i går var det EU-val och samtidigt gick startskottet för den valrörelse som slutar i de allmänna valen i mitten av september. I debatten, på affischer och i foldrar frodas de politiska uttrycken och värdeorden. Inte minst uttrycket frihet dekorerar frekvent trycksaker och annat kampanjmaterial. Men vad är frihet, kan man tala om det som något konkret? Visst kan man det, såklart ur många aspekter, men en av de viktigaste nycklarna till frihet är utbildning. Kunskap är ett av de viktigaste verktygen ifall vi ska kunna åtnjuta den frihet vi har.
Utbildning i alla dess former är i grunden en frihetsfråga. Det handlar om att du som individ ska få de verktyg och de kunskaper som gör att du kan ta för dig i livet, att du kan åstadkomma saker själv ochatt du inte ska behöva vara beroende av andra. Det kan handla om allt från en enkel studiecirkel i något studieförbund, till en femårig utbildning på universitetet. Det är möjligheten till självbestämmande och egenmakt som är grunden till varför vi byggt upp ett utbildningssystem i Sverige.
Detta är viktigt att ha med sig och hålla i åtanke. På Lundakarnevalen kunde man på en av smånöjesscenerna se ett system där utbildning var ett sätt för staten att bestämma vad människor skulle bli, eller användas till. På scenen illustrerades detta av de två kosmonauterna som egentligen ville bli SYO-konsulenter. För mig ska utbildningsystemet för att vara ett verktyg för frihet också vara utbildning som tar hänsyn till mig. Det ska vara ett ställe där man ges möjlighet att utveckla mig så som jag själv vill. Utbildning får aldrig bara bli en arbetsmarknadspolitisk- eller en regionalpolitisk åtgärd där det delas ut platser till höger och vänster. Utbildning måste vara något som utgår från individen och inte från staten.
Den framtida svenska utbildningen måste ha detta perspektiv, vara ett frihetsverktyg på individens villkor. Det måste också vara tillgängligt i hela landet genom campus, men också genom distansstudier. Utbildning får aldrig bli en institution som människor ska passera för att bli godkända medborgare. Utbildning måste vara den nyckel som gör att människor oavsett vart man kommer ifrån ska kunna nå sina drömmar och vara den möjliggörare som gör att du kan styra ditt eget liv. Den framtida utbildningen måste innehålla mer av detta än förenklade diskussioner om antalet platser och var campus ska ligga, för det tjänar ingen på, allra minst friheten.
