Kompletterar som försökskaniner

Missade du seminariet? På en kurs i psykologi kan studenter välja att komplettera obligatoriska moment genom att vara försökskaniner i institutionens forskningsexperiment.
– Det konstigaste tycker jag är att det finns som ett alternativ över huvud taget, säger en student på kursen.

Den fristående kursen ”Marknadspsykologi och inflytande” läses av såväl ekonomi- som beteendevetenskapsstudenter, och de flesta moment är obligatoriska.
Men om studenterna missar två obligatoriska tillfällen kan de välja att ta igen momenten med en speciell kompletteringsmetod. Studenterna kan nämligen komplettera genom medverkan i psykologiska experiment.
– Jag tycker det här är väldigt märkligt då experimenten inte har någon koppling till kursinnehållet, säger studenten Lisa, som vill vara anonym.

Komplettering eller experiment?
Missar studenterna seminarier eller den 45 minuter långa introduktionen får de två val: Antingen får de göra en kompletteringsuppgift eller så får de delta i ett experiment från den forskning som bedrivs inom institutionen.
– Det är inget tvång att medverka i experiment, men den andra kompletteringen är mycket mer omfattande. Det känns som att experimentdeltagandet framhävs, säger Lisa.
Experimenten får studenterna själva söka upp på institutionens hemsida. Det behöver inte ha med kursen att göra, utan det som krävs är att studenten får ett skriftligt bevis på sitt deltagande. Beviset lämnas sedan in till kursansvarig, som då godkänner studenten efter det missade obligatoriska momentet.
Tiderna för seminarierna är fasta för hela terminen och studenter som behöver byta seminariegrupp för att tiden krockar med något annat hänvisas till kompletteringar. Det spelar ingen roll om det gäller läkarbesök, sjuka barn eller arbetsintervju.
– Jag ville byta seminariegrupp en gång, men kunde inte, och var då tvungen att komplettera på något sätt, säger Lisa.
Hon ville ogärna delta som försökskanin i institutionens forskning men kunde tänka sig att ställa upp på experiment för studenters examensarbeten. Detta godtogs dock inte som en acceptabel komplettering.

Ser inget problem
Åse Innes-Ker är lektor och kursansvarig för ”Marknadspsykologi och inflytande”. Hon berättar att hon från början av sin lektorstjänst 2004 aktivt jobbat för att införa experimentdeltagande som ett alternativ. Dels för att hon tycker att det är lärorikt, och dels för att det varit en del av hennes egen utbildning som hon bitvis läst utomlands.
Från 2010 har hon erbjudit sina studenter experimentdeltagande som kompletteringsmetod, efter att förslaget gått igenom både etikprövningsnämnden och fått institutionens godkännande.
Hon ser inga problem med experimenten utan tycker tvärtom att de bidrar till att ge studenterna mer kunskap inom ämnet.
– Psykologi är väldigt mycket ”handson” och det gäller även denna kurs. Genom att medverka kan man själv lära sig mycket av hur ett experiment läggs upp och genomförs, säger Åsa Innes-Ker.

Experimenten etiskt godkända
Hon ser inga etiska problem med alternativet, utan pekar på att mycket psykologiforskning använder sig av studenter som undersökningsgrupp.
Att ett experiment har liten koppling till det moment man missat på kursen tycker Åse Innes-Ker inte stämmer. Hon anser att experiment är en så pass stor del i den psykologiska vetenskapen att det alltid är relevant.
– Jag tycker alltid det är viktigt att studenterna deltar i obligatoriska moment. Men en student kan också sitta på ett seminarium och inte säga så mycket, då kan man lära sig mer genom att medverka i forskningsexperiment, säger hon.
Varför kompletteringarna bara kan göras för institutionens egen forskning beror enligt Åse Innes-Ker på att studenters experiment inte bidrar med ny forskning på samma sätt, då de aldrig kommer att publiceras.
Hon säger också att det beror på att den forskning som genomförs på institutionen antingen blivit etikprövad eller godkänd via den etiska prövningsnämnden, något som inte gäller övriga experiment.
– Studentprojekt är undantagna från etikprövning, därför kan jag inte ge ett generellt okej för medverkan i dessa som komplettering, säger Åse Innes-Ker.

Fakulteten ser fördelar
Henrik Levinsson är samhällsvetenskapliga fakultetens representant för universitetets forskningsetiska nätverk. Han ser inte något direkt etiskt problem, då forskningen studenterna ställer upp i är godkänd i etiska prövningsnämnden.
Om studenterna kan medverka i kurshandledarens forskning anser han däremot att det kan vara problematiskt.
– Om studenterna erbjuds att delta i kurshandledarens egna forskningsexperiment kan de hamna i en sorts beroendesituation, säger han.
Den andra problematiken, anser han, är pedagogisk. Det vill säga att alla seminarier eller missade moment inte skulle kunna ersättas av experimentdeltagande. Samtidigt vill han också framföra de positiva aspekterna.
– Jag ser absolut vissa poänger med deltagandet som en lärandesituation för studenterna, givet att forskningsexperimentet fyller en pedagogisk funktion. De kan både knyta kontakter med forskare och vara med om hur ett experiment går till, säger Henrik Levinsson.

Efterlyser studentperspektivet
Kompletteringsmetoden i ”Marknadspsykologi och inflytande” gäller inte kurshandledarens egen forskning. Men oavsett alternativa lärandemöjligheter finns det ändå studenter som tycker att det är märkligt att de kan missa seminarier och i stället medverka i experiment som inte är knutet till ämnet de läser. Lisa tycker att möjligheten borde slopas.
– Var finns studentperspektivet? Det känns inte alls som kompletteringen är till för studenternas bästa, utan utnyttjar dem för att institutionen behöver deltagare till sina experiment så att de kan få artiklar publicerade, säger hon.

 

Text: Tove Nordén
Illustration: Tim Jedeur-Palmgren

 

Frågan: Kan du tänka dig att komplettera genom att delta i experiment?

 

Linn Andersson, 21 år, psykologprogrammet, termin två.
– Ja, det känns ganska soft. Jag tror det hade varit roligt och lärorikt. Psykologiexperiment känns ganska harmlösa, det finns mycket riktlinjer för vad man får och inte får göra.

 

 

 

 

 

 

Malin Malm, 25 år, psykologprogrammet, termin nio.
– Det låter väldigt konstigt. Jag skulle ha svårt att se hur deltagandet i ett experiment uppnår lärandemålet.
– De kan inte examinera dig efter ett experiment. Samtidigt är det svårt att hävda att jag deltar frivilligt.

 

 

 

 

 

 

Johan Andersson, 25 år psykologprogrammet termin nio.
– Det beror på om seminariet är examinerande eller om det bara är ett lärandemoment.
– Vid lärandemoment hade jag kunnat tänka mig delta. Men inte vid examinerande seminarium, då måste man bevisa att man lärt sig något för att bli godkänd.

 

 

 

 

 

Mica Lovén, 26 år psykologprogrammet termin fyra.
– Ja jo de hade jag kunnat göra. Man lär sig mycket om experiment och experimentdesign när man själv deltar.

 

 

 

 

Enkät: Daniel Kindstrand

[checklist]

Fakta

Marknadspsykologi och inflytande

• Är en fristående 15-poängskurs på psykologiska institutionen, som går på halvfart varje termin. Kursen handlar om grundläggande socialpsykologi men inriktar sig speciellt på marknadsföring, inflytande och opinionsbildning.
• Studenterna kan missa max två obligatoriska moment. Är de frånvarande från fler måste de gå om kursen nästkommande termin.

[/checklist]