Mitt bland bastung house kan en gubbe plötsligt komma in och skråla. Tommy Körberg och hans Stad i ljus har en självklar plats i Lunds klubbliv. Varför det?
Allt började som ett skämt. På valborg 1988 tävlade Tommy Körberg med Stad i ljus i Eurovision Song Contest. Det gick sådär och låten slutade tolva. Men på Malmö nation jublades det. Den dåvarande lundastudenten Olof Lundh, nu framstående sportjournalist, hade i valborgsdimman presenterat Stad i ljus som vinnare – en fyllechansning som var uppåt väggarna fel. Men källkollen på klubben var bristfällig. Dj:n bröt sin spelning för att spela Stad i ljus två gånger på rad, som en hommage till Tommy Körberg.
Det var kanske där och då Stad i ljus tog fäste i Lunds nationsliv. Låten har nu, 27 år senare, blivit ett välkänt ledmotiv när det vankas studentgalej. Få vet varför.
– Det är väl som med mycket i Lund: Grejer görs utan att folk vet varför de görs, säger Casper Törnblom, förman för Studentafton, som har för vana att avsluta sina eftersittningar med just Stad i ljus.
På nationsgolven är den inte sällan en sistalåt. Andreas har nyligen avslutat sju år av dj:ande bland Lunds nationer och spelade Stad i ljus flitigt.
– Den har alltid funnits där. Jag har spelat den ett antal år, den känns som en stark och fin sång att avsluta med. Den är speciell på något sätt. Värdig.
Speciell och värdig. En låts livslängd är ofta begränsad, men Stad i ljus har lyckats bestå snart tre decennier. Till och med experterna har problem att klura ut varför. Lena Ekman-Frisk, som undervisar i körsång vid Malmö musikhögskola, funderar på orsaken.
– Det brukar bero på en viss kvalitet som folk tycker om. Det som är för slätstruket glöms bort. Man kan fråga sig om det är texten eller melodin som får den att leva kvar, säger hon och lägger till:
– Det händer att jag själv kan gnola på den. Jag tycker att det är en jättebra sång.
Kanske räcker det: En bra låt och en full mytoman. Så enkelt kan det vara.
Text: Casper Danielsson
Foto: Lukas Norrsell