Ska svenska studenter behöva betala avgifter för att plugga i Sverige? Ett lagändringsförslag från utbildningsdepartementet har gett svenska lärosäten och studenter magsår i sommar. Här är anledningarna varför.
Utbildning i Sverige ska vara gratis för alla svenska och europeiska studenter – det är en viktig princip som är inskriven i högskolelagen. Därför var det många lärosäten och kårer som blev förvånade i juni när Utbildningsdepartementet lämnade ett, för många häpnadsväckande, förslag till lagändring.
Plötsligt hade det uppstått en lucka där svenska studenter kunde bli tvungna att betala avgifter för utbildningar – även om de skulle studera i Sverige.
Andra länders avgifter problemet
Det hela började i juni 2013. Universitetskanslerämbetet, UKÄ, den statliga tillsynsenheten för universitet och högskolor, kritiserade universiteten i Uppsala och Luleå för att de hade tagit ut avgifter av ett par av sina studenter.
Uppsala och Luleå hade hamnat i ett dilemma. Det handlade inte om vanliga svenska utbildningar, de blir bekostade av staten. I stället rörde det sig om Erasmus Mundus-program. I vanliga Erasmusutbytenåker studenter iväg till partneruniversitet och pluggar utomlands i 3 till 12 månader, vilket finansieras av EU.
Program som Erasmus Mundus skiljer sig från dessa. I stället för att utlandsstudierna blir ett kort inslag, är dessa program helt utlagda på en grupp universitet runt om i Europa och världen. Som student läser man en och samma utbildning, men hoppar naturligt runt mellan exempelvis Wien, Madrid och Lund. För att detta ska fungera smidigt ingår de samarbetande lärosätena i ett konsortium som bland annat sätter gemensamma avgifter.
Och här finns det grundläggande problemet: alla länder har inte gratis utbildning för sina studenter – faktum är att det snarare är ett undantag. Samtidigt finns grundläggande EU-regler som säger att europeiska studenter ska behandlas lika.
Svenska lärosäten kan inte ta emot studenter gratis i gemensamma utbildningar där vissa lärosäten kräver studieavgifter – samtliga studenter inom samma utbildning ska betala samma avgift. I det läget måste alltså någon betala för de svenska studenterna – eller så får det svenska deltagandet utebli.
Men internationella utbildningssamarbeten är viktiga för Sverige. I november skickade därför Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, in en skrivelse till Utbildningsdepartementet där de bad om en lösning på problematiken.
Vill att universitetet pröjsar
I ett halvår filade departementet på ett svar och när det kom i juni möttes det av upprörda känslor. Departementet hade som lösning på problemet meddelat att lärosätena gör rätt i att ingå samarbeten där studenterna blir avgiftsskyldiga. Lärosäten rasade, kårer blev tokiga och i facebookgrupper samlades tusentals användare i protest.
Lunds universitet accepterar departementets förslag, men rektor Per Eriksson är kritisk.
– Det här problemet är ju inte nytt utan har funnits i ett par år. Det som känns ytterst besvärande är att när det nu kommer en lösning så kommer den i elfte timmen. Vi blir tvungna att acceptera nu, säger han och fortsätter:
– Det här är inte en helt lyckad lösning. Sen å andra sidan har vi ett ansvar för att inte stoppa internationella samarbeten. Det inte helt lyckade är att studenter nu får stå för en utbildningskostnad på 8000-9000 euro om året.
Per Eriksson ser hellre att universitetet står för utbildningskostnaden.
– Jag tycker att universitetet bör få vara med och betala avgifterna helt eller delvis genom samma pengar som vi hade lagt på våra studenter i Sverige. Sådana lösningar borde departementet också tittat på, säger han.
Men inte minst ser han ett problem i att principen om avgiftsfri utbildning i Sverige nu verkar brytas.
– Jag var med när avgifterna för tredjelandsstudenter infördes och jag har ju lyssnat till när regeringen bedyrade att avgifter aldrig skulle drabba svenska studenter. Det är ju svårt att frigöra sig från att det är just det som nu har hänt, säger Per Eriksson.
Behövs akut lösning
Även SUHF accepterar lösningen. Men de tycker tvärtemot Per Eriksson inte att det ruckas på principen om en avgiftsfri utbildning.
– Studenterna betalar för en speciell utbildning som ingår i ett internationellt program, men de betalar inte för utbildningsdelen i Sverige, säger Linda Gerén, utredare på SUHF.
Avgiftsproblemet berör inte bara Erasmusprogrammen, utan hotar även många andra studentutbyten. Då många nya utbildningsavtal snart ska tecknas var det nödvändigt att det kom en snabb lösning på avgiftsproblemet.
– Flera program tar slut nu och många lärosäten vill ingå i nya samarbeten. Det hade flera av dem nog inte vågat göra, såvida det inte gällde andra länder utan avgifter, säger Linda Gerén.
Avvisar svenska studieavgifter
Med ett så akut problem var en ändring i högskolelagen det enda rimliga alternativet enligt departementet.
– Vi hade förstås alternativet att hålla hårt på principen att utbildningen aldrig ska kosta, men då kan vi inte heller delta i sådana här program. Därför måste vi hitta den här typen av lösning, säger Peter Honeth.
Han är statssekreterare och Jan Björklunds högra hand i högskolefrågorna. Peter Honeth gillar inte att andra länder tar studieavgifter för studenter. Men att svenska lärosäten ska bekosta studier för svenska studenter i de länderna, likt Per Erikssons förslag, ser han inte som ett alternativ.
– Det är inte rimligt. Lund och många andra lärosäten har sagt att det krävs mer resurser för utbildningen i Sverige, och det har vi nog med att ordna. Vi har inte någon anledning att gå in och kompensera de beslut som andra länder har fattat för sina avgiftssystem. Svenska studenter får vara beredda på att betala avgifter i vissa andra länder, säger Peter Honeth.
Men att det av flera anses som att principen om fri utbildning i Sverige nu bryts gör dock Peter Honeth bestört.
– Debatten som jag uppfattat, den att “oj detta kanske är första steget att införa avgifter generellt”, den kan jag ytterst bestämt avvisa. Att utbildning i Sverige ska vara avgiftsfri och att svenska lärosäten inte ska finansieras via avgifter är en helig princip.
Danmark kan ha lösningen
Men det saknas inte förslag på ytterligare lösningar. En av de mest intressanta kommer från UKÄ, de som på allvar satte bollen i rullning från början. I deras svar till departementet finns ett tilläggsförslag.
UKÄ sneglar åt Danmark och en modell som bygger på stipendier. Där råder kostnadsfrihet vid högre utbildning, men genom en bred politisk överenskommelse finns särskilda stipendier för utlandsstudier som gjort det möjligt för de danska studenterna att delta i internationella utbildningssamarbeten.
Lärosätena får endast ingå i internationella utbildningssamarbeten så länge stipendiets maxbelopp inte överstigs. Stipendierna täcker hela avgiftsbeloppet och studenterna får därmed sin utbildning finansierad.
Men om sådana stipendier kan bli en verklig lösning i Sverige återstår att se. Till dess är visserligen problemet organisatoriskt löst, men det är studenterna själva som får stå för notan.
Fakta
[checklist]
EUs regler kräver att alla EU-medborgare ska behandlas lika vid gemensamt anordnade universitetsutbildningar. detta innebär att om svenska studenter får gratis studier måste äv en studenterna fr ån andra EU–länder få det. Betalar studenter från andra EU-länder avgifter måste även svenska studenter betala.
Förslaget
En avgift som betalas för att en student ska delta i utbildning på grundnivå eller avancerad nivå inom ramen för ett avtal om utbildningssamarbete mellan ett universitet eller en högskola och ett utländskt lärosäte är inte en avgift för utbildning på grundnivå eller avancerad nivå vid universitetet eller högskolan om:
- avgiften inte tillfaller lärosätet,
- inte avser utbildning som anordnas av universitetet eller högskolan.
Bestämmelsen bör träda i kraft den 1 februari 2015.
[/checklist]
Text: Kenneth Carlsson
Foto: Jens Hunt
Grafik: Filip Rydén
LÄS MER: Kåren rasar över universitetets avgiftsstöd
