Sverige är det OECD-land med lägst avkastning på högre utbildning och för många yrkesgrupper är det direkt olönsamt att vidareutbilda sig. Orimligt, menar Johanna Grönbäck, utbildningspolitisk krönikör, som istället vill se ökade möjligheter till lönekarriär för akademiker.
Det är något särskilt med Lund. Här är känslan av att ”den ljusnande framtid är vår” som störst och här spelar det inte någon roll varifrån du kommer. Det som spelar roll är vart du är på väg. Det är i Lund som du bygger din egen framtid och det är här som du har hela världen framför dig.
Så kommer den, örfilen som abrupt väcker dig från dina framtidsdrömmar. Sverige är det OECD-land i vilket det är lägst avkastning på att vidareutbilda sig. Saco skriver om hur framför allt många kvinnodominerade yrken i Sverige är direkt olönsamma att utbilda sig till och hur det för ett antal akademikeryrken rentav är en förlustaffär med en vidareutbildning relativt att börja arbeta direkt efter gymnasiet.
Den genomsnittliga livslönen för en kvinnlig akademiker är 6,5 procent högre än för en kvinna som börjar arbeta efter gymnasiet, medan motsvarande siffra för män är 7,6 procent. Detta ska jämföras med de genomsnittliga OECD-siffrorna på 11,5 respektive 13 procent.
Vi studenter väljer att under flera års tid leva på lån istället för att jobba och tjäna pengar. Nog för att tillvaron som student är trevlig, men att all tid man spenderat i tentasalar och allt det man lärt sig inte ger större (om ens någon) effekt på livslönen är orimligt.
Om Sverige ska vara ett land i vilket det är ditt eget arbete och dina egna val som bygger din framtid, då måste Sverige vara ett land i vilket det lönar sig med hårt arbete – oavsett om det är hårt arbete i form av studier eller yrkesarbete. Om inte hamnar vi i en situation i vilket det som i mångt och mycket avgör din framtid och möjlighet till att exempelvis köpa lägenhet är vad dina föräldrar har på banken.
Om vi menar att utbildning är något att värdesätta, att det är något som är viktigt inte enbart för individen som läser kurser, utan även för dem som får ta del av de innovationer och förbättringar som följer av den högre utbildningen, då måste vi sluta straffbeskatta utbildning. Sänk inkomstskatten, slopa värnskatten och möjliggör därigenom för akademiker att faktiskt göra lönekarriär och inte bara titelkarriär. Öppna upp för mer individuell lönesättning, så att framför allt kvinnors prestationer tydligare kan belysas och belönas.
