Fler eller färre högskoleplatser

20 000 högskoleplatser har försvunnit sedan 2010, på grund av den borgerliga regeringen. Det har kraftigt försämrat chanserna för personer att komma in på sin önskade utbildning. Glöm inte att det snart är val, skriver Patrice Soares.

Det finns främst två högskolepolitiska alternativ inför höstens val den 14 september. Det ena alternativet utgörs av Socialdemokraterna som vill satsa mer resurser på den högre utbildningen. De vill till att börja med bygga ut högskolan med 22 500 nya högskoleplatser samt satsa 1 miljard kronor extra för att förbättra kvaliteten i utbildningarna genom ökad undervisningstid. Framförallt inom humaniora och samhällsvetenskap.

Om platserna på högskolan blir fler får fler lära sig mer. Fler personer som vill får möjligheten att ta en högskoleexamen. Att fler person får chansen att skaffa sig en högskoleutbildning utvecklar inte bara individen och gör denne mer anställningsbar och konkurrenskraftig på arbetsmarknaden, även om detta är en jätteviktig aspekt. Med fler högutbildade ökar också svenska företags chans att få tag i kvalificerad arbetskraft så att de kan expandera, anställa fler och utvecklas och bidra till utvecklingen av Sverige och sänka den svenska arbetslösheten, grunden för fortsatt välfärd. Idag misslyckas till exempel vart femte rekryteringsförsök på grund av att företag inte hittar rätt kompetens. Färre läkare, sjuksköterskor och sjukgymnaster  innebär en sämre sjukvård för patienterna, färre skolkuratorer och lärare drabbar skoleleverna, färre civilingenjörer och civilekonomer drabbar företagen och färre socionomer och psykologer drabbar välfärden.

20 000 studenter har den svenska högskolan förlorat bara sedan 2010. Den borgerliga regeringen tycks tro att kunskap blir mer värd om den delas av färre. Men det är ett feltänk av  regeringen. Det är precis tvärtom. Ju fler som studerar på högskolenivå ju fler högutbildade har företagen och den offentliga sektorn att tillgå. Ju större blir den kritiska massan, ju kompetentare service får medborgarna. Och ju starkare blir de individer som får studera på högskolan. De får större makt över sina egna liv. Och större möjligheter att påverka sin egna framtid.

Det andra högskolepolitiska alternativet står de borgerliga partierna för Dessa partier har bara sedan 2010 minskat antalet högskoleplatser med 20 000 platser. Detta trots att antalet sökande är fler nu än 2010. För dig som sökande eller student handlar nedskärningar av högskolan om att du får det svårare att komma in på högskolan och ännu svårare att komma in på ditt förstahandsval. Men det blir givetvis även svårare för dina medmänniskor att komma in på högskolan. De borgerliga partiernas politik har därför enbart förlorare.

Högre utbildning lönar sig. Högutbildade har högre lön, lägre risk för arbetslöshet, lättare att byta jobb. Ett maktskift är att vänta. Se till att det blir verklighet.