Sverige vaknar upp till något som vi inte är vana vid. Parlamentariskt kaos och med en veritabel kalldusch då ett parti som aldrig tagit ansvar och som inte verkar förstå konceptet alla människors lika värde blivit det tredje största partiet i Sveriges riksdag. Vi studenter har en viktig roll att spela genom att visa på att ett öppnare och humanare Sverige är det som är vägen framåt, menar Isak Engqvist, utbildningspolitisk krönikör.
En glädjens dag är det inte när så många som nästa 13 procent av väljarna tycker att Sverigedemokraterna är bäst lämpade att styra Sverige. För de andra partierna är detta en väckarklocka och för oss som inte tror att Sverigedemokraterna står för framtidens politik måste vi nu på allvar se till att beskriva en annan väg som Sverige kan gå, en väg av öppenhet istället för exkludering och slutenhet.
Studentsverige kommer ha en viktig roll under de kommande fyra åren. Vi har en stor möjlighet att säga ifrån, i alla de studentsammanhang vi finns och verkar i, allt från kårer till spexföreningar. Det är vi som snart kommer vara på väg in i arbetslivet, det politiska livet eller vidare in i samhället, vi som inte tror att Sverigedemokraterna sitter inne på lösningarna. Vi måste berätta att det finns en annan väg att gå.
Jag är arg och besviken, men jag är också otroligt övertygad om att ett brunare Sverige bara kan bemötas genom att vi säger ifrån och visar en annan bild. Att vi i möten med andra människor beskriver fördelarna med ett öppet Sverige i stället för ett stängt. Att vi förklarar att vi välkomnar människor för att genom mer utbyte och än fler mänskligare kontakter så kommer Sverige och världen att kunna bli bättre.
Det som nu följer är några dagar då framtiden är oviss. Hur ska en ny regering se ut? Och hur ska den få stöd i riksdagen? Men bortom dessa regeringsspelteorier så tar nu också ett annat arbete ta vid. Ett arbete om hur Sverige värderingsmässigt ska styras framöver. Vilka grundbultar är det som ska bygga det svenska samhället? Den diskussionen kommer vara otroligt viktig. Detta är en debatt som de svenska studenterna framförallt kommer behöva ta. Inte bara för att vi har tid att förkovra oss i djupare diskussioner och filosofiska resonemang, utan för att det är vi som framöver kommer styra detta land, i arbetslivet, genom politiken och genom att vi kommer vara engagerade i samhället omkring oss.
Jag är ledsen och besviken över resultatet, men samtidigt otroligt taggad och övertygad om att det är många med mig som vill visa att den bruna bilden inte stämmer och att Sverige inte bara kan utan måste gå en humanare, friare och öppnare väg framåt.
