DEBATT. Lundagårds krönikör Linus Gisborn har fel när han kallar rektorsrekryteringen ett fiasko. Dessutom har Lundagård misslyckats i sin rapportering av rektorsvalet. Det menar studentrepresentanterna som varit involverade i valprocessen.
I en krönika publicerad på Lundagårds hemsida 18 september framför Linus Gisborn grov kritik mot den process som har använts för att hitta en ny rektor till Lunds universitet. Som studentrepresentanter involverade i processen tycker vi absolut att viss kritik är befogad. Kritiken som framförs i krönikan är dock onyanserad, håller stundtals en raljant ton och visar på oförståelse för den process som ägt rum.
Studenterna, såväl som lärare och övrig personal har varit representerade under processens gång. Då medierapporteringen kring rektorsvalet varit minst sagt begränsad tänkte vi nu ta tillfället i akt att kort redogöra för hur processen har sett ut.
Enligt högskoleförordningen utses rektor av regeringen efter förslag från universitetsstyrelsen. Universitetsstyrelsen är dock skyldiga enligt lag att höra personal och studenter. Mer detaljerad än så är inte lagen utan hur processen ska se ut i detalj bestäms av lärosätet. På Lunds universitet finns ett universitetskollegium som ska höras när rektor och prorektor ska tillsättas. Universitetskollegiet består av 48 ledamöter varav 12 studentrepresentanter. De 12 studentrepresentanterna är sammansatta av en representant vardera från de nio studentkårerna och tre representanter valda av Lunds Universitets Studentkårers, Lus, ting.
I den beredningsgrupp som finns inom universitetsstyrelsen har studenterna ett av fyra mandat. Studenterna är därmed tämligen välrepresenterade genom sina kårer. Den del av processen som får anses vara mest sluten, den av beredningsgruppen utförda första gallring gällande vilka som ska kallas till intervju har visat sig vara ganska oproblematiskt. Genom den insyn vi har haft i beredningsgruppen känner vi oss trygga med att ett förhållandevis grovt urval genomfördes med den av universitetskollegiet antagna kravprofilen som utgångspunkt.
Varken konsulter eller beredningsgruppens personliga preferenser har tillåtits dominera. Efter denna första gallring offentliggjordes de kandidater som kvarstod. Vi studenter intervjuade dessa kandidater i enlighet med en mer detaljerad och studentanpassad kravprofil som vi tagit fram (vår kravprofil kan man läsa om i Sydsvenskan 6/4).
Genomgående under processen har vi studentrepresentanter arbetat mycket aktivt med att göra vår röst hörd och få en rektor som är så bra som möjligt för studenterna vid Lunds universitet. Den 8 september samlades universitetskollegiet för att ge förslag till universitetsstyrelsen på ny rektor. Givetvis deltog vi studenter. Resultatet blev att Torbjörn von Schantz fick en majoritet av avlagda röster (27 av 48) redan i första omröstningen. Inför dagens möte i universitetsstyrelsen ligger nu ett förslag på att förorda von Schantz som rektor, helt i enlighet med vad representanter för studenter, lärare och övrig personal gett uttryck för genom omröstningen.
Med detta sagt kan processen givetvis ändå problematiseras. Kritiken som kanske är mest befogad är den som riktas mot slutenheten i processen. Kandidater som inte ansökt själva utan blivit nominerade har inte offentliggjorts förrän efter det första urvalet. I den bästa av världar hade det inte varit fallet.
Transparens bör vara ett ledord på universitetet och i detta fall måste det vägas mot kandidaternas integritet. Är man till exempel rektor på ett annat lärosäte kan vi förstå att man i ett tidigt skede inte är beredd att öppet gå ut med att man är en kandidat. Visserligen hade vi inledningsvis vissa farhågor om att beredningsgruppen skulle utnyttja sitt informationsövertag och i allt för hög utsträckning styra processen.
När processen nu lider mot sitt slut kan vi konstatera att så inte varit fallet. Vi har högt förtroende för att de tidiga gallringar som gjordes sköttes på ett bra sätt. Man ska också komma ihåg att representanter för personal och studenter varit med i detta skede. En lärdom som man kan dra av denna process är dock att det hade varit att föredra om processen redan i ett tidigt skede varit fastställd för att på så sätt etablera tillit.
Transparens har dock två sidor. Å ena sidan måste processen vara tillräckligt transparent för att möjliggöra granskning. Å andra sidan måste någon granska den. Intresset från media under processens gång har varit relativt svalt. Vi studentrepresentanter har hela tiden varit tillgängliga för frågor och beredda att besvara dessa. De enda som har frågat har varit Sydsvenskan.
Lundagård hörde inte av sig till oss förrän efter det att omröstningen i universitetskollegiet hade ägt rum. Inför rektorsvalet fick Lunds studenter istället nöja sig med en kort intervju med Margot Wallström där det framstod som att den demokratiska förankringen och öppenheten helt var baserad på mail som skickats ut till universitets anställda och studerande. Så var inte fallet.
Inför kommande prorektorsvalsprocess hoppas vi på mer omfattande rapportering och uppmuntrar alla intresserade studenter att höra av sig till sin kår.
Studentrepresentanterna i universitetskollegiet genom Ludvig Sundin
Cecilia Skoug, studentrepresentant i universitetsstyrelsens beredningsgrupp
