DEBATT: Rektorsvalet i Lund präglades inte av den öppenhet och respekt för internationella överenskommelser som man hade förväntat sig av ett stort universitet med lång akademisk tradition. Det menar representanter för Academic Rights Watch som bevakar den akademiska friheten i Sverige.
Redan från början gick det snett. I de direktiv som beredningsgruppen fick av styrelsen stod att läsa: ”I sitt arbete ska beredningsgruppen genom hela processen säkerställa öppenhet och en god förankring inom universitet.” Men vilka som nominerats för rektorsposten förblev en hemlighet.
I beredningsgruppen, som skulle göra det första urvalet, ingick förutom ordförande med utslagsröst och en extern medlem ur universitetsstyrelsen endast en lärar- respektive studentrepresentant. Därmed blev det därmed möjligt för externa representanter att själva välja rektor utan att seriöst behöva inblanda representanterna från verksamheten.
Förfarandet uppfyller knappast principen om högskolans oberoende (autonomi) som är central i flera internationella överenskommelser som Sverige undertecknat, till exempel FN-organet Unescos rekommendationer för högre utbildning (artikel 18 och 19).
Men allt detta är nu historia. Det troliga är att regeringen beslutar att von Schantz blir ny rektor.
Valet är överraskande därför att samme von Schantz, i sin roll som dekan, figurerat i en uppmärksammad akademisk skandal. Saken gäller en professor emeritus, Ulfur Arnason, som klagade på ett nedskärningsbeslut vid Biologiska institutionen där flera av hans kollegor blev uppsagda. Det ledde till att von Schantz beslutade att frånta Arnason, som var aktiv forskare och doktorandhandledare, hans arbetsplats och övriga resurser.
Universitetet överträdde alltså, genom von Schantz, en annan Unesco-regel som ger lärare rätten ”to criticize the functioning of higher education institutions, including their own” (artikel 31). Samma princip har åberopats av Europadomstolen i rättsfallet Sorguç v. Turkey. Vi anser att en blivande rektor för ett respektabelt universitet ska uppfylla internationella överenskommelser och rättsregler, och det med god marginal.
I Sydsvenskan har framkommit att ingen diskussion fördes i universitetskollegiet om von Schantz syn på yttrandefriheten. Det vittnar om en akademisk värdekris även bland lärarna själva och deras representanter.
Ärendet angår inte bara lärarna. Varje gång en lärare tystas sänder det en signal till studenterna, framtidens makthavare, att det är så här det ska gå till. Att det även finns ett direkt hot mot yttrandefriheten fick studerande vid Juridicum nyligen uppleva när deras rapport om genusperspektiv i undervisningen censurerades av ledningen. Att detta sker på just Juridicum finner vi särskilt allvarligt med tanke på att studenterna så småningom ska verka i domstolar och andra sammanhang där yttrandefriheten står på spel.
Det som gäller nu är att bevaka såväl lärares som studenters grundläggande rätt till yttrandefrihet. Vi på Academic Rights Watch kommer att noga följa den fortsatta utvecklingen i Lund och vi hoppas att Lundagård kommer att göra detsamma från sitt studentperspektiv.
Jens Stilhoff Sörensen, lektor och forskare i globala studier, Utrikespolitiska institutet och Göteborgs universitet
Magnus Zetterholm, lektor och docent i Nya Testamentets exegetik, Lunds universitet
Guy Madison, professor i psykologi, Umeå universitet
