Fem månader av svett och byggande, men nu är studenten Ditte Green-Petersens nya bostad färdig. Tillsammans med två andra vagnar utgör den Stehags vagnskollektiv.
Sedan två och ett halvt år tillbaka studerar Ditte Green-Petersen till sjukgymnast i Lund, men i mars fick Ditte nog. Hon var trött på ett liv i inomhusmiljöer där någon annan bestämde över hennes tid. Ditte tog då ett uppehåll från studierna och flyttade ut till vagnskollektivet i Stehag, mellan Eslöv och Höör. Ett kollektiv är ett gemensamt boende för flera människor, i vagnskollektivet bor man i vagnar i stället för i hus.
– När jag kom ut hit slogs jag av hur fint det var. Trots att jag tidigare tänkt att jag omöjligt kunde bygga en vagn kändes det plötsligt helt rätt, säger Ditte.
Cirka fem månader och 60 000 kronor senare är vagnen i stort sett färdig. Vagnsunderredet kommer från en gammal manskapsbod. Panelen har hon byggt av söndersågade trälådor och dörren kommer från ett gammalt hönshus. Vissa saker är dock nyinköpta, till exempel de bärande reglarna, linoljan och färgpigmenten.
– Färgerna jag ville ha var de dyraste, men det var det värt, säger Ditte.
Utan hjälp och stöttning från Britta Nilinder och Victor Gerdou tror Ditte aldrig att vagnen blivit färdig. Victor byggde den första vagnen i kollektivet och efter det har han och Britta tillsammans byggt den stora vagnen. Även om Ditte nu är glad att vagnen finns har det stundvis varit en tuff byggprocess och hon berättar om hur frustrerad hon varit när allt gått fel.
– Byggandet har ändå gett mig en stärkt självkänsla. Det har visat mig att jag kan så mycket mer än jag trodde, säger Ditte.
Livet i vagnarna
Vagnslivet är speciellt på många sätt, enligt Ditte har det både för och nackdelar. Mycket av maten odlar de själva och de lever oerhört nära naturen. Bekvämligheterna är få och även de enklaste sysslor kan ta mycket tid. Duschen består helt enkelt av att en kanna vatten hälls över huvudet och toaletten är en separationstoalett på ett utedass. Kollektivet lagar mat och sköter andra vardagssysslor tillsammans. Pendlingstiden till universitetet i Lund är trettio minuter enkel väg.
Nu står vagnskollektivets vagnar tillfälligt på några vänners gård men planen för framtiden är att kollektivet bildar en förening och tillsammans köper en bit mark med plats för odling och fler vagnar. En mer permanent lösning skulle öppna många nya möjligheter och Ditte drömmer om att bygga en dans- och yogastudio i anslutning till vagnarna.
En alternativ lösning
Ditte är uppvuxen på en gotländsk gård med vänsterinriktade och miljömedvetna föräldrar. Hon engagerade sig tidigt i Fältbiologerna och det var genom denna ungdoms- och miljöorganisation som hon lärde känna Britta och Victor. Efter klimattoppmötet i Köpenhamn 2009 slutade Ditte se staten som en lösning. I stället tror hon på att bygga upp alternativa lösningar parallellt med samhället och det rådande ”systemet”.
Framtiden
I oktober återuptar Ditte studierna i Lund. Hon vill bli färdig med sin utbildning och därmed ha en möjlighet att ändå vara en del av samhället. I vart fall på deltid. Även om Ditte älskar och mår bra av vagnslivet har hon lärt sig att detta inte är nog.
– När vädret är fint är jag jättenöjd. Men, när det är mörkare och kallare kan jag känna mig isolerad. Vagnslivet kan bli ensamt och avskilt och jag vet att jag också har ett behov av stadsliv, säger Ditte.
Trots att Britta, Victor och Joa bor i vagnarna även på vintern är Dittes plan att spendera vintern i ett kollektiv i Malmö. Fast, så snart det blir vår lockar naturen ändå mer än staden. Tidigt i vår tänker Ditte återvända till livet på landet och gemenskapen i vagnskollektivet.
