Studieavgifter ger en bättre utbildningskvalitet. Det skriver Charlotte Nilsson från studentföreningen Ateneum och Johanna Grönbäck från Fria Moderata Studentförbundet i en replik till David Tinglövs debattartikel från 30 september.
David Tinglöv från Moderata Studenter Lunds Universitet skriver den 30 september om studieavgifter och landar i att dessa bör undvikas. Tinglöv menar att studieavgifter kan vara problematiskt för de som kommer från familjeförhållanden med mindre ekonomiska resurser. Behjärtansvärd omtanke – men stämmer verkligen Tinglövs problembeskrivning?
Den sociala snedrekryteringen till dagens – avgiftsfria – högre utbildning är dessvärre redan ett faktum. Högskoleverket och SCB har gjort en analys vilken visar att föräldrars utbildningsnivå korrelerar med val av utbildning. Av de som börjar läsa läkarprogrammet har omkring 70 procent högutbildade föräldrar. Bara 21 procent av de som påbörjar en högskoleutbildning har föräldrar med enbart förgymnasial utbildning.
Den sociala snedrekryteringen är överhängande problematisk och ovärdig ett land i vilket vi förklarar den skattefinansierade utbildningen med att alla ska ha möjlighet att vidareutbilda sig.
Så var kommer studieavgifter in i bilden? Debatten om studieavgifter i Sverige handlar sällan om att skattefinansieringen av högskolan skulle tas bort helt, utan snarare om att avgifter skulle utgöra en extra del i att bidra till utbildningen. Studieavgifter skulle följaktligen inte utgöra den huvudsakliga finansieringen av universiteten.
Svårmotiverat, kan tyckas vid en första tanke. Men vad för signaler skickar ett pris? Det signalerar i någon mån varans – eller i detta fall utbildningens – kontext och innehåll: utbudet av den, dess kvalitet och så vidare. Det signalerar vad du investerar i och vilken nivå av risk du tar – oavsett om det gäller ett hus, en bil eller en utbildning. En tydlig kostnad bidrar till en extra medvetenhet innan du söker dig till utbildningen. En tydlig kostnad ger också studenten incitament att påverka sin utbildning och påpeka felaktigheter i större utsträckning.
Sydsvenska Handelskammaren har i linje med detta skrivit en rapport i vilken de lyfter fram att de utbildningar som mest skulle gynnas av införandet av studieavgifter är sådana vilka lättast leder till jobb. Idag har vi istället en situation i vilken få arbetar med vad de är utbildade till, vi har låg genomströmning på våra högskoleutbildningar och Sverige är ett av de OECD-länder vars medborgare är som äldst när vi tar vår examen.
Vilka incitament har vi för att komma undan den problematiken idag? Tinglövs visioner om arbete vid sidan om studierna är önskvärda men bidrar inte till att förbättra utbildningskvaliteten och följaktligen inte till att stärka kopplingen mellan jobb och utbildning. Det kan även leda till längre studietider då man inte uppmuntrar studenter att studera på heltid.
Studieavgifter har sin styrka i att det man betalar för, har man i större utsträckning krav på. Förväntas inte min investering löna sig – förväntas inte min utbildning ge jobb – väljer jag bort den till förmån för en annan. Skulle utbildningen vara undermålig borde också det man har betalat för att läsa densamma återbetalas.
Med studieavgifter skapas tydliga och nödvändiga incitament åt såväl individer som universitet och högskolor att förbättra utbildningskvaliteten för att i det stärka den potentiella avkastningen som utbildningen kan ge. Detta är förmodligen ett av de mest värdefulla verktyg som kan ges till de som kommer från familjeförhållanden i vilka högre utbildning inte är en självklarhet. Förmodligen blir inte Sverige kvitt den sociala snedrekryteringen till högskolan om lärosätena tar ut studieavgifter, dock kan de senare bidra till att göra utbildningen bättre.
Den svenska utbildningen står inför många utmaningar och att enskilt införa studieavgifter är ingen universallösning, det är däremot ett steg på vägen i att skapa incitament för en förbättrad utbildning – och i det en förbättrad koppling mellan utbildning och arbete. Låt det vara tydligt att utbildningen är en av de bästa investeringarna som man kan göra. Det är så vi skapar ett högskoleväsende som leder till fler jobb. Det är så vi skapar ett högskoleväsende med bred och god rekrytering.
Charlotte Nilsson
Vice ordförande
Studentföreningen Ateneum
Johanna Grönbäck
Vice ordförande
Fria Moderata Studentförbundet
