Sexuella trakasserier är fortfarande ett globalt så väl som nationellt problem. Det finns små steg vi kan ta för att stävja de sexuella trakasserier som förekommer på högskolan, menar Patrice Soares, utbildningspolitisk krönikör.
I näst senaste numret av den klassiska feministiska tidskriften Ms Magazine berättas att så många som var femte kvinnlig student någon gång blivit sexuellt trakasserad vid ett campus i USA. Att sexuella trakasserier vid högskolan är ett stort problem även i Sverige visar flera undersökningar. Vissa hävdar att så många som 25 procent av kvinnorna vid universitet och högskolor utsatts för sexuella trakasserier eller annan könsdiskriminerande behandling.
Delegationen för jämställdhet i högskolan framhåller att särskilt sexuella trakasserier och trakasserier som har samband med kön är vanligt förekommande inom högskolan och Håkan Sandesjö, före detta vikarierande diskrimineringsombudsman, delar den bedömningen.
Så här beskriver Stockholms universitet sexuella trakasserier i sin skrift med samma namn: ”Sexuella trakasserier kan skada den drabbades arbetsglädje, hälsa, ekonomi och möjligheter till framgång i arbete respektive studier. Om trakasserierna fortsätter kan den leda till sjukskrivningar, avhopp från studier eller forskning av de personer som utsätts”.
Vad är då sexuella trakasserier? Som sexuella trakasserier betecknas (enligt EU:s definition):
”Sexuella trakasserier är ord eller handlingar av sexuellt slag, som orsakar att den som utsätts känner sig kränkt, rädd eller på annat sätt illa till mods. Kännetecknande för sexuella trakasserier är att de är ovälkomna och oönskade. Det är de som utsätts Exempel på sexuella trakasserier är: nedsättande skämt om kvinnor, med eller utan anspelning på någons kön, ”runda ord” och pornografiska bilder, ovälkomna sexuella kommentarer om utseende, klädsel och privatliv, ovälkomna sexuella anspelningar, blickar, gester och tilltalsord, ovälkomna förslag eller krav på sexuella tjänster, ovälkommen sexuell handling etcetera.
Sexuella trakasserier kan ske på olika sätt. Den trakasserade kan utsättas direkt vid ett personligt sammanträffande eller utsättas för trakasserier via brev, meddelanden, telefonsamtal bilder eller något annat kommunikationssätt.
Vad kan då göras för att motverka sexuella trakasserier på universitetet? Dels behövs det ett opinionsbildande arbete från universitetet och dels från kårerna och nationerna. Men därtill behövs allvarliga konsekvenser mot de personer som utsätter tjejer för sexuella trakasserier (för det är nästan uteslutande tjejer som blir utsatta). För anställda som utsätter tjejer för trakasserier ser jag en varning, prickning och avskedande som naturliga följder, i den ordningen. Och vad gäller studenterna tycker jag en varning, avdrag på studiemedlet och avstängning från studierna som naturliga sanktioner. Både för att tjejerna som utsätts ska få upprättelse men också av förbyggande anledning. Detta må vara små steg mot att stävja sexuella trakasserier men ack så viktiga.
