4000 platser vid danska universitet ska dras in, framförallt på utbildningar inom samhällsvetenskap och humaniora. Förslaget har väckt en oro för att det kan leda till stora ekonomiska bakslag för universiteten. Humanistiska- och teologiska studentkåren i Lund ser liknande problem med universitetens resursfördelning.
Foto: Privat.
Danmarks utbildningsminister Sofie Carsten Nielsen har presenterat ett förslag på att dra in antalet platser på vissa universitetsutbildningar. Den danska staten reglerar redan idag antagningen en del utbildningar som medicin.
Men på de flesta utbildningarna får universiteten själva bestämma antalet studieplatser. Redan 2015 kan det komma att ändras då regeringen vill begränsa antalet platser på utbildningar som inte leder till goda anställningsmöjligheter.
Färre studenter antas
Regeringen vill råda bot på den arbetslöshet som många nyutbildade möter efter universitetet. Tanken är inte att minska antalet antagna till universiteten totalt sett utan regeringen hoppas att studenter istället ska söka sig till utbildningar med större efterfrågan på arbetsmarknaden.
Det är framförallt utbildningar inom humaniora, samhällsvetenskap och biologi som kommer att drabbas.
– Men att studenter med passion för lingvistik helt enkelt kan börja läsa teknik, utan konsekvenser för motivation och akademiska resultat, är inte allt för troligt, säger ordföranden vid Köpenhamns universitets studentkår Mie Sofie Andersen.
Kan leda till kunskapsförluster
Mie Sofie Andersen anser att det främst handlar om uppstramningar av universitetsbudgeten. Att anpassa antagning efter arbetslösheten är bara en försköning av sparandet. Hon kritiserar även ministern för att blicka bakåt, istället för att bedöma framtida arbetsbehov.
– Universitetens uppgift är inte enbart att tillgodose marknadens behov utan även att bidra till samhällets generella utveckling. Vi tror att det kan få stora ekonomiska konsekvenser för flera fakulteter när elevantalet minskar. Vissa program kommer kanske tvingas lägga ned.
– Långsiktigt kan det innebära att stora kunskapsområden förloras – för att politiken grundar sig på det förflutna.
Dagen efter att förslaget presenterades samlades studenter utanför utbildningsministerns kontor för att demonstrera. Med sig hade de examensbevis, rivna itu, som en symbol för de 4000 studenter som inte kommer antas till de utbildningar de hade önskat.
Foto: Privat.
”Våga satsa på kunskap”
Filippa Wieselgren, ordförande för Humanistiska och teologiska studentkåren vid Lunds universitet, är inte oroad för en liknande utveckling i Sverige.
– Universiteten brukar vända sig mot central detaljstyrning och skulle troligtvis protestera mot ett sådant förslag. De svenska studentkårerna är ju också väldigt samordnade och skulle protesterna högljutt, säger Filippa Wieselgren.
Men Filippa Wieselgren påtalar att det redan idag är ett problem med bristande satsningar på humaniorastudenter. Mer pengar behövs.
– Vi måste sluta se universiteten som en maskin som ska producera arbetskraft. Se istället värdet i kunskap och bildning.
