Än ser det mörkt ut för den som hade hoppats på att politiken skulle börja intressera sig för kvalitet i utbildningen i stället för tvång och enformighet, menar Isak Engqvist, utbildningspolitisk krönikör.
Det har kommit förslag från höger och nu från vänster. Förslag om hur man vil förändra skolan och hur man i sina ögon skulle kunna göra den bättre. Det är relativt enkla reformer som är slagkraftiga och lätt kan kommuniceras. Från höger har vi kunnat höra om ordningsbetyg för att få till mer lugn och ro i skolan och från vänster har vi nu fått utspel om obligatoriskt gymnasium för att alla elever ska nå målen. Kommunikativt säkert bra reformer, enkla lösningar på stora problem. Frågan är bara ifall verkligheten i skolan kommer att bli bättre?
Under valrörelsen skrev jag en krönika att ordning inte kan tvingas fram, den gången handlade det om Folkpartiets förslag till ordningsbetyg och att det troligtvis varken skulle göra från eller till för ordningen i skolan, att det i stället krävs andra lösningar. Nu kanske det är tid igen. Denna gång har den nya regeringen kommit på att man ska inför obligatoriskt gymnasium.
Men är det så farligt? Nästa alla går redan på gymnasiet och vi hör ju allt fler som säger att det krävs minst en gymnasieutbildning för att kunna få ett jobb i dagens Sverige. Är det då inte en bra idé att göra det obligatoriskt? Det riktigt farliga ligger inte så mycket i att man av ideologiska orsaker se på saken olika, utan att man ska tro att ett obligatorium är den stora lösningen för de sjunkande resultaten.
Ska Sverige klara den internationella konkurrensen och ska svenska ungdomar klara den internationella konkurrensen, så behöver vi utbildade människor i vårt land. Men det är just kunskap som är det viktiga och inte bara att man spenderat en viss tid i en viss byggnad.
Politikernas svar på sjunkande resultat verkar var enda gång vara att göra om utbildningssystemet igen. Nya organisatoriska reformer sjösätts och alla som verkar inom skolan behöver fokusera på dessa strukturomvandlingar i stället för att kunna förmedla kunskap än bättre.
Att göra gymnasiet obligatoriskt kommer inte att göra den svenska skolan bättre. För problemet med sjunkande resultat beror inte på att vi tvingar för få barn att sitta i skolbänken, utan för att vi måste bli bättre på att se varje elev, anpassa utbildningen efter dennes behov och våga testa nya sätt att förmedla kunskap. Tråkigt nog för politikerna är detta inget som kan beslutas fram i den svenska riksdagen genom en ny lag. Detta är i stället något som rektorer, lärare och skolans huvudmän måste jobba med varje dag.
